Hoppa till innehållet

Permanenta skiljedomstolen

Från Wikipedia
Permanenta skiljedomstolen
Permanenta skiljedomstolen
Officiellt namnCour permanente d'arbitrage
Typ av domstolInternationell domstol
Etablerad1902
Webbplatswww.pca-cpa.org
Jurisdiktion
Jurisdiktion101 parter under folkrätten
Auktoritet underHaagkonventionerna
Domare
SammansättningFyra jurister från varje stat
Säte
SäteFredspalatset, Haag
Sessionssal

Permanenta skiljedomstolen (engelska: Permanent Court of Arbitration, franska: Cour permanente d'arbitrage, också kallad Haagtribunalen), är en internationell domstol bestående av jurister utsedda av de 101 parter som medverkar i skiljedomstolen. Den har sin bakgrund i 1899 och 1907 års Haagkonventioner om fredligt lösande av internationella tvister.

Haagtribunalen började verka 1902 och Fredspalatset i Haag, som stod färdigt 1913, har sedan dess varit denna skiljedomstols säte. Den är ej en domstol i egentlig mening utan ett instrument för att tillsätta skiljedomare då tvistande parter så begär. Skiljedomare utses bland personer som anslutna länder i viss ordning föreslagit och godkänt.[1]

Varje stat får utnämna fyra jurister som då blir ledamöter av domstolen. De svenska juristerna i panelen är för närvarande (2017) Hans Danelius, Carl-Henrik Ehrenkrona, Hans Corell och Ove Bring.[2]

Under perioden 1902-1932 avgjordes 20 internationella tvister av skiljedomstolen, medan under perioden fram till 1975 endast fem rättsfall hänskjutits dit. Detta beror främst på att Permanenta skiljedomstolens uppgifter i stor utsträckning har övertagits först av Nationernas förbunds fasta mellanfolkliga domstol, grundad 1922, samt efter 1945 av den under FN organiserade Internationella domstolen.[1]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]