Hoppa till innehållet

Rebecca Lancefield

Från Wikipedia
Rebecca Craighill Lancefield
Rebecca Lancefield (i mitten) mottar the T. Duckett Jones Award 1960.
Rebecca Lancefield (i mitten) mottar the T. Duckett Jones Award 1960.
Rebecca Lancefield (i mitten) mottar the T. Duckett Jones Award 1960.
Född5 januari 1895
Fort Wadsworth, New York, USA
Död3 mars 1981 (86 år)
New York,
NationalitetUSA
Forskningsområdebakteriologi
InstitutionerRockefeller University
Columbia University
Alma materWellesley College (B.A.)
Columbia University (M.S. & PhD)
DoktorandhandledareHans Zinsser
Känd förLancefieldgruppering

Rebecca Craighill Lancefield, född 5 januari 1895 i Fort Wadsworth, New York, död 3 mars 1981,[1] var en framstående amerikansk mikrobiolog. Hon är mest känd för sin serologiska klassificering av β-hemolytiska streptokockbakterier,[2] Lancefield-gruppering, som är baserad på kolhydratsammansättningen av bakteriella antigener som finns på deras cellväggar.[3] Hon är också ansvarig för den serologiska typningen av grupp A-streptokocker.

Hon började vid Rockefeller Institute for Medical Research (nu Rockefeller University) i New York 1918 och stannade vid institutet under hela sin långa och framgångsrika karriär. Hennes bibliografi omfattar mer än 50 publikationer publicerade under 60 år.

Lancefield var dotter till en officer i US Army Engineer Corps.[1] Hon studerade på Wellesley College i Massachusetts och efter att hon 1916 tagit examen i zoologi, undervisade hon i matematik och naturvetenskap på en flickskola i Vermont i ett år.[4] Hon fick då ett stipendium till Teachers' College, Columbia University och fortsatte att studera bakteriologi.[5] Lancefield fick sin magisterexamen vid Columbia 1918. Samma år gifte hon sig med Donald E. Lancefield, en doktorand i genetik vid Columbia. Efter examen arbetade hon som tekniker för Oswald Avery och Alphonse Dochez på Rockefeller. Året därpå återvände hon till Columbia för att studera Drosophila willistoni under handledning av Charles W. Metz.[6] År 1922 började Lancefield sina doktorandstudier och tog sin doktorsexamen i immunologi och bakteriologi 1925 vid Columbia University, även om det mesta av hennes examensarbete utfördes på Rockefeller Institute.

Akademisk karriär

[redigera | redigera wikitext]

Lancefields första delaktighet som medförfattare publicerades 1919 när hon var tekniker, ett ovanligt erkännande på den tiden. Före detta arbete visste forskarna inte om olika streptokockstammar var biologiskt olika. I samarbete med Avery och Dochez identifierade hon fyra serologiska typer som klassificerade 70 procent av de ß-hemolytiska streptokockstammar som de studerade.[2]

För sin doktorsavhandling studerade Lancefield viridans streptokocker. Hon arbetade ursprungligen i Hans Zinssers laboratorium, men Zissner ville inte arbeta med kvinnor och föreslog att hon skulle flytta sitt arbete till Homer Swifts labb.[4] Därför utfördes majoriteten av hennes arbete på Rockefeller Institute, där Swifts labb låg. Vid den tiden trodde man felaktigt att viridans streptokocker bidrar till reumatisk feber. Lancefields examensarbete hjälpte till att vederlägga denna idé.[1]

Efter sin doktorsexamen återvände Lancefield till att studera ß-hemolytiska streptokocker vid Rockefeller. Hon syftade nu till att identifiera de biologiska komponenterna i ytantigener som finns på bakterierna. År 1928 rapporterade Lancefield att det typspecifika antigenet hos streptokocker var ett protein. Hon döpte detta protein till M-proteinet eftersom en mattkoloni uppstår när bakterierna exponeras för antigenet.[7] Lancefield upptäckte att det gruppspecifika antigenet av streptokocker var sammansatt av kolhydrater, som hon kallade C-kolhydrater. Inom denna upptäckt avslöjade Lancefield att C-kolhydraten inte var artspecifik, som man ursprungligen trodde.[7] Denna insikt fick henne att utveckla ett klassificeringssystem, kallat Lancefieldgruppering, för streptokocksjukdomar. Hon utsåg initialt grupp A för mänskliga streptokockinfektioner och grupp B för bovina streptokockinfektioner. Idag inkluderar Lancefieldgrupperingen grupperna A till M.[7]

Lancefield upptäckte ytterligare två grupp A-streptokockers ytproteiner: T-antigenet 1940 och R-antigenet 1957. Senare i sin karriär fokuserade hon på grupp B-streptokocker. Hennes forskning visade att grupp B-streptokocker saknade M-proteinet. Hon upptäckte att det istället var ytpolysackarider som orsakade deras virulensfaktor.[7]

Under andra världskriget tjänstgjorde Lancefield i kommissionen för streptokock- och stafylokocksjukdomar vid Armed Forces Epidemiological Board.[7]

År 1946 befordrades Lancefield till associerad medlem vid Rockefeller University. Hon befordrades till fullvärdig medlem och professor vid Rockefeller 1958.[7] Samma år blev hon professor i mikrobiologi vid Columbia University. Lancefield drog sig tillbaka från båda positionerna 1965, även om hon fortsatte att arbeta i sitt laboratorium som professor emeritus fram till 1980.

Lancefield var en långvarig samarbetspartner till Maclyn McCarty och mentor till Emil Gotschlich, två mottagare av det prestigefyllda Laskerpriset.[7]

Lancefields internationella symposium om streptokocker och streptokocksjukdomar har fått sitt namn efter hennes ära.[4] Proverna som samlats in under hennes karriär underhålls nu av Rockefeller University som Lancefield-samlingen. Hittills omfattar samlingen över 6 000 streptokockstammar.[8]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

År 1943 var Lancefield den andra kvinnan att bli ordförande för Society of American Bacteriologists. År 1961 blev hon ordförande för American Association of Immunologists, den första kvinnan som innehade befattningen. Hon valdes in i The National Academy of Sciences 1970. År 1973 blev hon hedersdoktor i vetenskap av Rockefeller University. Hon hedrades formellt av Wellesley College, hennes alma mater, 1976. Lancefield fick många utmärkelser, inklusive T. Duckett Jones Award från Helen Hay Whitney Foundation, American Heart Association Achievement Award och Medal of the New York Academy of Medicin.[1]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rebecca Lancefield, 16 september 2021.
  1. ^ [a b c d] Maclyn McCarty. ”Rebecca Craighill Lancefield 1895–1981”. Biographical Memoirs. Washington, D.C.: National Academy of Sciences. Sid. 225–246. http://www.nasonline.org/publications/biographical-memoirs/memoir-pdfs/lancefield-rebecca.pdf. . p.227
  2. ^ [a b] Lancefield RC (1933). ”A serological differentiation of human and other groups of hemolytic streptococci.”. J Exp Med 57 (4): sid. 571–95. doi:10.1084/jem.57.4.571. PMID 19870148. 
  3. ^ Patterson MJ (1996). ”Streptococcus”. i Baron S. Streptococcus. in: Baron's Medical Microbiology (4th). Univ of Texas Medical Branch. ISBN 978-0-9631172-1-2. 
  4. ^ [a b c] O'Hern, Elizabeth (1975). ”Rebecca Craighill Lancefield, Pioneer Microbiologist”. ASM News 4: sid. 805–810. https://www.asm.org/ccLibraryFiles/FILENAME/0000000266/411275p805.pdf.  Arkiverad 30 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 april 2018. https://web.archive.org/web/20180430104555/https://www.asm.org/ccLibraryFiles/FILENAME/0000000266/411275p805.pdf. Läst 10 december 2021. 
  5. ^ O'Hern, Elizabeth M. (1975). ”Rebecca Craighill Lancefield: Pioneer Microbiologist”. ASM (American Society for Microbiology) News 41 (12). https://www.asm.org/ccLibraryFiles/FILENAME/0000000266/411275p805.pdf. Läst 29 november 2018.  Arkiverad 30 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 april 2018. https://web.archive.org/web/20180430104555/https://www.asm.org/ccLibraryFiles/FILENAME/0000000266/411275p805.pdf. Läst 10 december 2021. 
  6. ^ Lancefield, Rebecca C.; Metz, Charles W. (1921-08-01). ”Non-Disjunction and the Chromosome Relationships of Drosophila willistoni” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 7 (8): sid. 225–229. doi:10.1073/pnas.7.8.225. ISSN 0027-8424. PMID 16576594. Bibcode1921PNAS....7..225L. 
  7. ^ [a b c d e f g] ”PI in the Scotland Yard of Streptococcal Mysteries”. The American Association of Immunologists. http://www.aai.org/AAISite/media/About/History/Articles/AAI_History_009.pdf. 
  8. ^ ”The Rockefeller University " The Lancefield Collection of Streptococcus Strains” (på engelska). lab.rockefeller.edu. http://lab.rockefeller.edu/fischetti/lanceindex/.  Arkiverad 20 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190520212933/http://lab.rockefeller.edu/fischetti/lanceindex/. Läst 10 december 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]