Hoppa till innehållet

William Waldorf Astor, 1:e viscount Astor

Från Wikipedia
William Waldorf Astor, 1:e viscount Astor
William Waldorf Astor, 1:e viscount Astor, 1914.
Född31 mars 1848[1][2][3]
New York, USA
Död18 oktober 1919[1][2][3] (71 år)
Brighton
Medborgare iUSA och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidColumbia Law School
SysselsättningPolitiker[4], advokat, affärsman, författare[5], diplomat, aristokrat
Befattning
Ledamot av New Yorks delstatsförsamling (1878–1878)
Ledamot av New Yorks delstatssenat (1880–1881)
USA:s ambassadör i Italien (1882–1885)
Ledamot av Brittiska överhuset (1916–1919)
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakaMary Dahlgren Paul
(g. 1878–)[6][7]
BarnWaldorf Astor, 2:e viscount Astor (f. 1879)[6]
Pauline Astor (f. 1880 och 1880)[8][6]
John Rudolph Astor (f. 1881)[8]
John Jacob Astor, 1:e baron Astor av Hever (f. 1886)[6]
Gwendolyn Astor (f. 1889)[8]
FöräldrarJohn Jacob Astor III[6]
Charlotte Augusta Gibbs[8][6]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

William Waldorf Astor, 1:e viscount Astor, född 31 mars 1848, död 18 oktober 1919, var en brittisk-amerikansk miljonär och politiker, son till John Jacob Astor III.

Astor, som var ledamot av senaten i delstaten New York 1880-1881 och USA:s minister i Italien 1882-1885, slog sig ned i England 1890. Han köpte 1893 tidningen Pall Mall gazette och startade Pall Mall magazin och köpte även tidningen The Observer. Astor, som blev naturaliserad engelsman 1899, skänkte stora summor till England under första världskriget. Han adlades som baron Astor 1916 och som viscount Astor 1917.

  1. ^ [a b] SNAC, William Waldorf Astor, 1st Viscount Astor, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, William Waldorf Astor, 1st Viscount Astor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, William Waldorf Astor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]