Hoppa till innehållet

Åkallan

Från Wikipedia

Åkallan eller invokation innebär anropande av någon frånvarande person, gudom eller dylikt. Termen härstammar från latinets invocare "att kalla på, åkalla".

Invokationer härrör från religionen, och är ett element i en bön. Invokationen kan bestå i att uttala den åkallades namn, som i den katolska litanian Litaniae Lauretanae, där jungfru Maria åkallas (med "Sancta Maria", "Sancta Dei Genetrix", "Sancta Virgo virginum", etc.). I protestantiska böner åkallas endast Gud, vilket är särskiljande för dessa samfund; katolska böner åkallar helgon med invokationer.

Strindberg skrev en Invokation till ”Sömngångarnätter”. [1]

Exempel på invokationer

[redigera | redigera wikitext]

En välkänd litterär invokation är inledningen till Iliaden: "Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos Peliden Akilles". Denna litterära form har imiterats i senare skönlitteratur, och är inte ovanlig i lyrik.

Akademiska verk

[redigera | redigera wikitext]

M.G.H., Med Guds Hjälp, förekommer på titelbladet till svenskspråkiga akademiska skrifter i olika ämnen från 1700-talet. Dess latinska betydelse, Deo favente, var även Karl XII:s valspråk från 1707.

  1. ^ Myrdal, Jan (2000). Johan August Strindberg. sid. 233