Hoppa till innehållet

Ås, Krokoms kommun

Ås
Tätort
Flygfoto över tätorten Ås och Storsjön 1996.
Flygfoto över tätorten Ås och Storsjön 1996.
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Krokoms kommun
Distrikt Ås distrikt
Koordinater 63°14′35″N 14°33′49″Ö / 63.24306°N 14.56361°Ö / 63.24306; 14.56361
Area 282 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 471 (2020)[1]
Befolkningstäthet 5,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8028[2]
Beb.områdeskod 2309TB112 (1965–)[3]
Geonames 2725076
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Ås, Krokom Municipality
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Tysjöarnas naturreservat

Ås är en tätort i Ås distrikt i Krokoms kommun och kyrkbyn i Ås socken i Jämtland, belägen 9 kilometer nordväst om Östersund. Tätorten består av delarna Högstalägden, Hov, Rösta och Torsta.

Under exploateringen i början av 1980-talet genomfördes större arkeologiska utgrävningar i Ås där lämningar efter järnålders-, vikinga- och medeltidsbosättningar hittades, de tidigaste från 300-talet e.Kr. Ås har alltså en av Jämtlands äldsta funna jordbruksbosättningar.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Ås 1965–2020[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1965
  
457
1970
  
580
1975
  
671
1980
  
634
1990
  
1 107 103
1995
  
1 143 107
2000
  
1 104 107
2005
  
1 097 108
2010
  
1 218 120
2015
  
1 572 292
2020
  
1 471 282
Anm.: Ny tätort 1965. Sammanvuxen 2015 med Ösa och Stallbacken

Forbondeleden är en vandrings- och cykelled från Kattstrupeforsen i norr vid Indalsälven mot sydväst till Täng nere vid Storsjön. Distansen är ungefär 10 km, årligen arrangeras en gemensam vandring.

Tysjöarnas naturreservat är ett av norra Europas största och viktigaste fågelområden, det ligger öster om E14.

I mitten av 1980-talet exploaterades ett stort bostadsområde i centrala Ås med en nära fördubbling av invånarantalet. Under senare år har södra Ås, vid kommungränsen mot Östersunds kommun, exploaterats. Sånghusvallen, Arons dunge och Stallbacken är de nya bostadsområdena.

Planer för ytterligare bostadsområden finns för Blomsterhagen, Kvarteret Freja och Ås Båthamn. I centrala Ås planeras ett särskilt boende för äldre.

Orten hade en livsmedelsaffär fram till 2004.

Ås kyrka ligger i närheten av Ås skola högst på "åsen" Ås.

Hovgläntan, Junibacken och Sånghusvallen är de tre kommunala förskolorna i Ås. De fristående är föräldrakooperativet Galaxen, föräldrakooperativet Solägget och förskolan Hjärtat.

I Ås finns ett flertal skolor. Sånghusvallens skola i södra delen är en nybyggd skola för klasserna F-6. I centrala Ås ligger Ås skola med Ås Bibliotek, tidigare Ås kyrkskola, som är kommunens största F-9 skola med 500 elever. Vid Storsjöns strand ligger Birka folkhögskola, bredvid kyrkan ligger Åsbygdens naturbruksgymnasium och nordöst om Ås ligger Dille Gård Naturbruksgymnasium.

Kommunikation

[redigera | redigera wikitext]

Motorvägen E14 börjar i Trondheim och passerar Åsbygden vidare till Östersund och slutligen Sundsvall.

Bussförbindelserna mellan Östersund och Ås är många.

Åskott station

Tågtrafik går genom Ås. Ingen järnvägsstation finns längre, men fanns tidigare i byarna Täng och Åskott som Inlandsbanan passerar.

Företagsamhet utmärker Åsbygden med många företag. Industriföretaget Hallströms byggde en produktionsanläggning under 2016 i industriområdet Åsbacken, strategiskt nära E14.

Vikingagrav på Birkaudden

Ås IF är ortens stora idrottsförening. Jämtkrafthallen är en allaktivitetshall i centrala Ås med tillhörande tre fotbollsplaner. Skidspår på fyra distanser finns 2,5 km (elljusspår), 6 km, 10 km och 18 km. Ås ridhus ligger i byn Sem.

Föreningsliv

[redigera | redigera wikitext]

Ås framtid och Ås hembygdsförening.

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]

Några kända personer med anknytning till Ås är:

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 9 mars 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.