Innehåll som raderades Innehåll som lades till
stavn, korr wl
m →‎Historia: stavning
Rad 93:
För omkring fem miljoner år sedan, mot slutet av salthaltskrisen i sena [[miocen]], när [[Medelhavet]] var en torr grop, flöt Nilen förbi Fayoum-sänkan (också torr) i en [[kanjon]] som var minst 2 400 meter djup, där [[Kairo]] är idag. När Medelhavet åter flödade vid miocens slut blev "Nilen i kanjonen" en förlängning av havet som nådde långt in i landet, bortom [[Aswan]]. Med tiden fylldes den gradvis med slam och blev [[Nildalen]]. När flodbädden höjdes tillräckligt kunde Nilen flöda in i Fayoumsänkan och skapa en sjö som har kallats ''[[Moerissjön]]''. Den omnämns första gången omkring [[3000 f.Kr.]], då [[farao]] [[Menes]] (Narmer) härskade. Merparten av tiden var sjön bara fylld när floden var hög. Den kantades av bosättningar under den yngre stenåldern ([[neolitikum]]). Staden [[Crocodilopolis]] växte fram på södra sidan där den högre marken skapat en ås.
 
Vattenleden från Nilen till den naturliga sjön gjordes bredare och djupare [[2300 f.Kr.]] för att skapa en kanal som nu är känd som [[Bahr Jusef]]. Syftet var trefaldigt: att kontrollera Nilens översvämningar; reglera flodens vattennivåer under torra säsonger, samt försörja det omgivande området med bevattning. Det finns bevis för att faranoerfaraoner i [[forntida Egypten]]s [[Egyptens tolfte dynasti|12:e dynasti]] ([[1991]]–[[1783 f.Kr.]]) använde den naturliga sjön i Fayoum som en reservoar för att spara överskottsvatten till de torra perioderna. Det enorma arbetet i att omvandla sjön till en stor reservoar gav intryck av att sjön i sig var en stor utgrävning, vilket rapporteras av tidiga geografer och resenärer.<ref>[http://www.newadvent.org/cathen/05329b.htm Catholic Encyclopedia: Egypt<!-- Bot generated title -->]</ref> Sjön övergavs så småningom eftersom Nilens närmaste förgrening minskade i storlek från [[230 f.Kr.]].
 
De tidigaste bevisen för jordbruk i Egypten har hittats i Fayoum, som senare blev en av det romerska rikets "kornbodar". Under det [[Mellersta riket]]s 12:e dynasti var Fayoum ett center för kungliga pyramid- och gravkonstruktioner, och igen i den [[Ptolemaiska dynastin]]. I slutet av första århundradet [[e.Kr.]] krympte åkermarken och bosättningarna längs vattenkanten övergavs. Dessa områden är några av de bäst bevarade från det sena romerska riket (särskilt [[Karanis]]) och från [[Bysantinska riket]] och den tidiga [[Araber|arabiska]] tiden.