Maror: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Nordelch (Diskussion | Bidrag) wikiformat, commonsbilder, iw |
updated map |
||
| (34 mellanliggande sidversioner av 23 användare visas inte) | |||
Rad 1:
:''Maror kan även avse övernaturliga varelser i nordisk mytologi, för denna betydelse se: [[Mara (nordisk mytologi)]]''
'''Maror''' (''Dolichotis'') är ett [[släkte]] somm tillhör familjen [[marsvin]] (Caviidae).▼
{{Taxobox
| name = Maror
| status =
| image = Maror på Kolmården.jpg
| image_caption = [[Vanlig mara]] (''Dolichotis patagonum'') på Kolmården
| range_map = Dolichotis distribution map.png
| range_map_caption =
| image2 = Чакоанская, или чакская, или малая мара (Dolichotis salinicola), Chacoan mara, Kleiner Mara, Tierpark Berlin Friedrichsfelde, 10.2012.jpg
| image2_caption = [[Dvärgmara]]
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| regnum_sv = [[Djur]]
| regnum = Animalia
| phylum_sv = [[Ryggsträngsdjur]]
| phylum = Chordata
| subphylum_sv = [[Ryggradsdjur]]
| subphylum = Vertebrata
| classis_sv = [[Däggdjur]]
| classis = Mammalia
| ordo_sv = [[Gnagare]]
| ordo = Rodentia
| familia_sv = [[Marsvin (familj)|Marsvin]]
| familia = Caviidae
| genus_sv = '''Maror'''
| genus = '''Dolichotis'''
| taxon_authority = [[Anselme Gaëtan Desmarest|Desmarest]], 1820
}}
De är inte lika nära släkt med tama [[marsvin]] som andra arter i samma familj.
== Utseende ==
En mara liknar i utseende en art från släktet [[Harar (släkte)|harar]] som står på långa smala ben. Det finns däremot ingen nära släktskap mellan dessa djur. Individerna kan bli 45 till 75 cm långa (huvud och bål). De har dessutom en liten [[svans]] som är ca 4,5 cm lång. Till färgen är de bruna eller gråa med vitaktig mage. Vanlig mara väger upp till 9 kg eller sällan upp till 16 kg.<ref name="Walkers1999"/> Dvärgmaran är däremot bara 1,8 till 2,3 kg tung.<ref name="ADW"/> Framtassarnas fyra tår är utrustade med [[klo]]r och bakfötternas tre tår har klor som påminner om [[Hov (djurfot)|hovar]].<ref name="Walkers1999"/>
Deras långa ben gör att de kan springa snabbt, uppskattningsvis 45 km per timme.<ref name="Walkers1999"/>
== Levnadssätt ==
Maror håller ihop två och två, en hane och en hona, hela livet. Vid vissa tillfällen kan det dock samlas många par som betar tillsammans, eller som delar lya då ungarna föds. Honorna blir brunstiga endast två gånger om året. De får som mest tre ungar i en kull, och ungarna diar i fyra månader. Deras föda utgörs främst av gräs och örter. En mara kan bli 15 år gammal.▼
Individerna är aktiva på dagen och de syns ofta solbada. Under natten uppsöker de områden med större växter som ger skydd eller de vilar i jordhålor. Dessa gömställen grävs själv eller övertas av andra djur, till exempel av [[viscacha]]n (''Lagostomus maximus'').<ref name="Walkers1999"/>
▲Maror håller ihop två och två, en hane och en hona, hela livet. Vid vissa tillfällen kan det dock samlas många par (upp till 70 individer) som betar tillsammans
Arternas föda utgörs främst av gräs och örter samt av andra växtdelar.<ref name="Walkers1999"/>
== Utbredning ==
Marorna lever i busköknar och på grässlätter i [[Argentina]], södra [[Bolivia]] och [[Paraguay]].<ref name="Walkers1999"/>
== Arter och status ==
Det finns två arter,
Den vanliga maran hotas av stäppernas omvandling till jordbruksmark och den jagas även för pälsens skull. [[Introducerad art|Introducerade]] [[får]] är konkurrenter om samma föda. ''Dolichotis patagonum'' listas därför av [[IUCN]] som nära hotad (NT). Dvärgmaran listas som [[livskraftig]] (LC).<ref name="IUCN"/>
== Referenser ==
<references>
<ref name="Walkers1999">{{bokref |titel=Walker’s Mammals of the World |redaktör=Ronald M. Nowak |år=1999 |utgivare=The Johns Hopkins University Press |språk=engelska | isbn=0-8018-5789-9 |kapitel=Patagonian Cavies |sid=1670/72}}</ref>
<ref name="ADW">{{webbref |url=http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Dolichotis_salinicola/ |titel=Chacoan mara |hämtdatum=30 januari 2014 |författare=J. Gorchow |datum=2011 |verk=Animal Diversity Web |utgivare=University of Michigan |språk=engelska}}</ref>
<ref name="msw">{{bokref |titel=[[Mammal Species of the World]] |redaktör=Wilson & Reeder |år=2005 |utgivare=Johns Hopkins University Press |utgivningsort=Baltimore |isbn=0-8018-8221-4 |kapitel=''Dolichotis'' |kapitelurl=http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=13400211 |språk=engelska}}</ref>
<ref name="IUCN">[https://www.iucnredlist.org/search?query=Dolichotis&searchType=species ''Dolichotis''] på IUCN:s rödlista, läst 31 januari 2014.</ref>
</references>
== Externa länkar ==
{{commonsbilder|Category:Dolichotis}}
{{taxonbar}}
[[Kategori:
▲[[fr:Dolichotis]]
| |||