Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Uppdaterad tränare.
Rad 139:
 
==== Åter i högsta divisionen och de första cupfinalerna ====
Laget inledde den första säsongen [[Leeds United AFC säsongen 1964/1965|1964/1965]] tillbaka i division 1 med tre raka vinster. Don Revie hade satt målet högt då han visste att han hade ett lag med lovande och hungriga spelare. Pressen, speciellt London-pressen, kritiserade ofta laget, men de fortsatte att utmana de redan etablerade lagen. Säsongen var lagets i särklass mest framgångsrika dittills men slutade ändå utan någon titel. Laget blev tvåa i ligan på sämre målskillnad än Manchester United, ochnådde sin första cupfinal någonsin i [[FA-cupfinalen 1965]]. Där förlorade dock laget efter förlängning mot [[Liverpool FC|Liverpool]] med 1–2., Menmen Leeds hade visat fotbollsengland att klubben nunykomligen var ett lag att räkna med.<ref>{{bokref |efternamn=Warters |förnamn=Don |titel= Leeds United - The Official History of the Club |origdatum= |origår= 1979 |origmånad= Oktober |utgivare= Wensum Books Ltd|utgivningsort=Norwich |språk=engelska |isbn=0 903619 32 6 |sid=48-49}}</ref>.
 
Inför säsongen [[Sportåret 1966|1965/66]] var truppen intakt; den enda förstärkningen var högeryttern [[Mike O'Grady]] som köpts från [[Huddersfield Town FC]] för £45&nbsp;000. Laget fortsatte med sitt fysiska spel, speciellt symboliserat av de hårdföra Billy Bremner och Bobby Collins på mittfältet. Ett avbräck var när Bobby Collins bröt lårbenet i lagets första match i [[Mässcupen]] (föregångaren till Uefacupen) mot [[Torino FC|Torino]]. Leeds led mycket av att förlora sin härförare och spelfördelare på mittfältet. Revie flyttade då in yttern John Giles till innermittfältet där han började styra mittfältet tillsammans med Billy Bremner.