Central Intelligence Agency

USA:s underrättelsetjänst
(Omdirigerad från CIA)
Uppslagsordet ”CIA” leder hit. För andra betydelser, se CIA (olika betydelser).

Central Intelligence Agency (CIA) (på svenska: Centrala underrättelsetjänsten) är den amerikanska hemliga underrättelsetjänsten. CIA skapades då National Security Act antogs den 26 juli 1947 och ersatte då den förutvarande underrättelsetjänsten Office of Strategic Services (OSS). CIA leds av en generaldirektör (Director of the Central Intelligence Agency), som utses av presidenten, vars utnämning i sin tur måste godkännas av senaten.

Central Intelligence Agency
CIA
CIA:s sigill.
UnderordnadUSA:s president
OrganisationstypFristående myndighet
LedningDirector of the Central Intelligence Agency
SäteGeorge Bush Center for Intelligence
Langley, Fairfax County
Virginia, USA
SyfteUnderrättelseverksamhet
FöregångareOffice of Strategic Services (OSS)
Inrättad26 juli 1947
BudgetSekretessbelagt[1][2]
Antal anställdaSekretessbelagt[3]
20 000 uppskattningsvis[4]
Webbplatswww.cia.gov

Huvudkontoret är beläget i Langley i Fairfax County, Virginia som ligger på andra sidan Potomacfloden i förhållande till Washington, D.C.. CIA har uppskattningsvis runt 20 000 anställda[4] i USA och åtskilliga tusen utanför landets gränser.

CIA har en budget på uppskattningsvis 15 miljarder dollar (2013) och uppskattningsvis 21 575 anställda.[5][6]

Historia

redigera
 
Flygbild över huvudkontoret George Bush Center for Intelligence i Washingtons storstadsområde.
 
Minnesväggen med en stjärna för varje CIA-anställd som omkommit i tjänsten.

Byrån inrättades 1947, i efterdyningarna av andra världskriget, av president Harry S. Truman från Office of Strategic Services. OSS hade upplösts i oktober 1945 men skaparen av det, William J. Donovan, hade 1944 lagt fram ett förslag till president Franklin D. Roosevelt att en ny organisation skulle bildas som stod direkt underställd presidenten.

Trots stark motsättning från militären, utrikesdepartementet och FBI så bildade Truman 1946 Central Intelligence Group. I och med undertecknandet den 18 september 1947 av National Security Act of 1947 bildades, förutom Central Intelligence Agency, även USA:s nationella säkerhetsråd, USA:s försvarsdepartement och USA:s flygvapen.

Efter terrorattackerna 11 september 2001 mot New York och Washington, D.C. har USA kraftfullt byggt ut sitt allra hemligaste strids- och informationsnätverk. I juli 2010 redovisade tidningen The Washington Post ”det topphemliga USA”: säkerhets- och underrättelsetjänster, militärkommandon, leverantörer och underleverantörer av materiel och en tilltagande privatindustri av rådgivning, spionage och agentverksamhet som anlitas av den amerikanska regeringen. Nästan en miljon människor arbetar i den innersta verksamheten. En stor del av arbetet utförs av privata företag, nästan två tusen stycken.[7]

Interventioner i andra länder

redigera

Under det kalla kriget var CIA inblandat i bland annat störtandet av Guatemalas demokratiskt valda regering 1953, störtandet av den demokratiskt valde premiärministern Mohammad Mosaddegh i Iran 1953 (Operation Ajax), störtande av Guatemalas demokratiskt valde president Jacobo Árbenz Guzmán 1954,[8] invasionsförsöket mot Kuba vid Grisbukten 1961, störtandet av den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende i Chile,[9] stöd till uppbyggandet av gerillagruppen Contras som bekämpade sandinisterna i Nicaragua på 1980-talet,[10] samt stöd till mujaheddingerillan i Afghanistan som bekämpade Sovjetunionens militära närvaro i landet på 1980-talet. De har också erkänt att de har försökt att mörda Kubas president Fidel Castro ett dussintal gånger. En omfattande dokumentation av hemliga, olagliga och andra interventioner ges i Blums bok.[11]

Verksamhet

redigera

Operationer

redigera

Ett urval av operationer som CIA har genomfört:

Illegala operationer

redigera

Under år 2006 har det rapporterats av bland annat organisationerna de mänskliga rättigheterna[förtydliga] och Amnesty International om illegala CIA-flygningar i Europa och CIA:s ökända fängelser i Europa. Enligt en rapport publicerad 2013 har 54 länder runt om i världen, bl.a. Sverige, på olika sätt samarbetat med CIA i "kriget mot terrorismen" [12] CIA har sedan början av 2000-talet hjälpt colombianska regeringstrupper att hitta och döda representanter för FARC-gerillan.[13]

Mord och mordförsök
redigera

Enligt William Blum har ett flertal framträdande utlänningar sedan slutet av andra världskriget varit mål för mord eller plan att ta livet av.[14] Bland dessa återfinns Abd al-Karim Qasim, ledare för Irak, Ayatollah Khomeini, ledare för Iran, Charles de Gaulle, president i Frankrike, Che Guevara, kubansk ledare, Zhou Enlai, premiärminister i Kina, Fidel Castro, president på Kuba, Gamal Abdul Nasser, president i Egypten, Jawaharlal Nehru, i Indien, Kim Il Sung, Demokratiska Folkrepubliken Koreas "evige president", Muammar Khadaffi, ledare för Libyen, Saddam Hussein, ledare för Irak, Salvador Allende, president i Chile och Sukarno, president i Indonesien.

Förhörsmetoder

redigera

Hemliga förhörsmetoder blev en del av myndighetens verksamhet, både vad gäller utveckling och utförande, i ett tidigt skede som redskap i kalla kriget. Psykologisk tortyr har CIA intresserat sig för ända sedan 1950-talet då man inspirerades av tekniker som användes av den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB.[15] CIA utförde även i hemlighet experiment på amerikanska medborgare för att upptäcka nya preparat och tillvägagångssätt för att effektivt hjärntvätta individer i vad som kallades Project MKUltra, ett program som stängdes ner helt och hållet år 1975 i efterspelet till Watergateskandalen.[16] 1963 utfärdade myndigheten en manual för olika förhörsmetoder inklusive exempel på hur man kan ge elchocker till fångar.[17] För CIA:s hemliga operationer i Latinamerika på 1980-talet rekommenderades att överraska misstänkta tidigt på morgonen, sätta på dem ögonbindel, ta av deras kläder, hålla dem helt isolerade från omvärlden i mörka rum utan fönster och störa ut deras normala dygnsrutiner gällande mat och sömn.[18][19]

Under kriget mot terrorismen har CIA:s förhörsmetoder på personer som misstänks utgöra ett hot mot USA:s intressen återigen uppmärksammats.[20] Exempel på förhörsmetoder under Bushadministrationen inkluderade skendränkning, pressa fångars huvuden i isvatten, återupprepade slag mot kroppen och att dunka deras huvuden i väggar.[21][22][23] CIA har anklagats för att ha ljugit om användbarheten av information från torterade fångar vid ett flertal tillfällen.[24] Med hjälp av så kallade black sites, hemliga fängelser i andra länder såsom Salt Pit i Afghanistan, har man kunnat utnyttja ett juridiskt vakuum där amerikansk lagstiftning inte gäller och även få tillgång till lokal expertis i tortyrliknande förhörsmetoder. I december 2014 publicerades i USA en rapport som visade att CIA använt tortyr i en omfattning som tidigare inte var känd.[25]

Organisation

redigera
 
Organisationsschema från 2013.

CIA leds av en generaldirektör (Director of the Central Intelligence Agency) som utses av presidenten med Senatens råd och samtycke.[26] Generaldirektören rapporterar till USA:s nationella underrättelsedirektör (Director of National Intelligence) om CIA:s verksamhet.[26]

Fram till 21 april 2005 var generaldirektörens titel Director of Central Intelligence och var överhuvud för underrättelsesamfundet och ständigt adjungerad underrättelserådgivare i Nationella säkerhetsrådet.

CIA är indelat i fyra avdelningar:

  • Underrättelse, ansvarigt för underrättelseinsamling och analys.
  • Operationer, ansvarigt för genomförande av hemliga operationer.
  • Vetenskap och teknik, ansvarigt för utveckling av tekniska hjälpmedel.
  • Administration, som förutom internadministration också ansvarar för personalens och huvudkontorets säkerhet.

En anställd tjänsteman som är amerikansk medborgare benämns formellt för officer, oavsett befattning, medan en person utifrån som rekryteras till att arbeta på uppdrag för CIA kallas för agent (exempelvis en utländsk medborgare).[27]

Chefer för CIA sedan 1946

redigera

Director of Central Intelligence (1946–2005)

redigera
 
Flagga för Director of Central Intelligence som användes från 1947 till att ämbetet avskaffades 2005.
Nr Porträtt Namn Tillträdde Avgick President
1.   Sidney Souers 23 januari 1946 10 juni 1946 Harry S. Truman
2.   Hoyt Vandenberg 10 juni 1946 1 maj 1947 Harry S. Truman
3.   Roscoe H. Hillenkoetter 1 maj 1947 7 oktober 1950 Harry S. Truman
4.   Walter Bedell Smith 7 oktober 1950 9 februari 1953 Harry S. Truman
Dwight D. Eisenhower
5.   Allen W. Dulles 26 februari 1953 29 november 1961 Dwight D. Eisenhower
John F. Kennedy
6.   John McCone 29 november 1961 28 april 1965 John F. Kennedy
Lyndon B. Johnson
7.   William Raborn 28 april 1965 30 juni 1966 Lyndon B. Johnson
8.   Richard M. Helms 30 juni 1966 2 februari 1973 Lyndon B. Johnson
Richard Nixon
9.   James R. Schlesinger 2 februari 1973 2 juli 1973 Richard Nixon
10.   William E. Colby 4 september 1973 30 januari 1976 Richard Nixon
Gerald Ford
11.   George H.W. Bush 30 januari 1976 20 januari 1977 Gerald Ford
12.   Stansfield Turner 9 mars 1977 20 januari 1981 Jimmy Carter
13.   William J. Casey 28 januari 1981 29 januari 1987 Ronald Reagan
14.   William H. Webster 26 maj 1987 31 augusti 1991 Ronald Reagan
George H.W. Bush
15.   Robert M. Gates 6 november 1991 20 januari 1993 George H.W. Bush
16.   R. James Woolsey 5 februari 1993 10 januari 1995 Bill Clinton
17.   John M. Deutch 10 maj 1995 15 december 1996 Bill Clinton
18.   George J. Tenet 11 juli 1997 11 juli 2004 Bill Clinton
George W. Bush
19.   Porter J. Goss 24 september 2004 21 april 2005 George W. Bush

Director of the Central Intelligence Agency (2005–)

redigera
Nr Porträtt Namn Tillträdde Avgick President
1 (19)   Porter J. Goss 21 april 2005 6 maj 2006 George W. Bush
2 (20)   Michael V. Hayden 30 maj 2006 13 februari 2009 George W. Bush
Barack Obama
3 (21)   Leon Panetta 13 februari 2009 6 september 2011 Barack Obama
4 (22)   David Petraeus 6 september 2011 9 november 2012 Barack Obama
5 (23)   John O. Brennan 8 mars 2013 23 januari 2017 Barack Obama
6 (24)   Mike Pompeo 23 januari 2017 26 april 2018 Donald Trump
7 (25)   Gina Haspel 26 april 2018
Tillförordnad 26 april–17 maj 2018
20 januari 2021 Donald Trump
8 (26)   William J. Burns 19 mars 2021 Joe Biden

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Kopel, Dave (25 juli 1997). ”CIA Budget: An Unnecessary Secret” (på engelska). Cato.org. http://www.cato.org/publications/commentary/cia-budget-unnecessary-secret. Läst 15 april 2007. 
  2. ^ ”Cloak Over the CIA Budget” (på engelska). Fas.org. 29 november 1999. http://www.fas.org/sgp/news/1999/11/wp112999.html. Läst 4 juli 2008. 
  3. ^ ”CIA Frequently Asked Questions” (på engelska). Central Intelligence Agency. 28 juli 2006. Arkiverad från originalet den 1 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190501081639/https://www.cia.gov/about-cia/faqs/index.html#employeenumbers. Läst 4 juli 2008. 
  4. ^ [a b] Crile, George (2003) (på engelska). Charlie Wilson's War. Grove Press. ISBN 0-87113-854-9 
  5. ^ ”Snowden leaks show CIA budget worth $15b” (på australisk engelska). ABC News. 30 augusti 2013. https://www.abc.net.au/news/2013-08-30/black-budget-shows-cia-swells-in-size:-snowden-leak/4923820. Läst 16 juni 2023. 
  6. ^ ”Central Intelligence Agency Number of Employees, Statistics, Diversity, Demographics, and Facts - Zippia” (på amerikansk engelska). www.zippia.com. 25 mars 2022. https://www.zippia.com/central-intelligence-agency-careers-1417701/demographics/. Läst 16 juni 2023. 
  7. ^ ”Alla presidentens hemliga män”. SvD.se. http://www.svd.se/alla-presidentens-hemliga-man. Läst 4 april 2018. 
  8. ^ CIA and Assassinations: The Guatemala 1954
  9. ^ Chile and the United States: Declassified Documents relating to the Military Coup, 1970-1976, National Security Archives Online
  10. ^ Final Report of the Independent Counsel for Iran/Contra Matters
  11. ^ Blum, William; Lindholm, Johnny (1998). CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Göteborg: Epsilon Press. Libris 7589293. ISBN 91-7007-011-3 [sidnummer behövs]
  12. ^ ”Globalizing Torture: CIA Secret Detention and Extraordinary Rendition” (på engelska). Open Society Foundations. http://www.opensocietyfoundations.org/reports/globalizing-torture-cia-secret-detention-and-extraordinary-rendition. Läst 4 april 2018. 
  13. ^ Priest, Dana. ”Covert action in Colombia” (på amerikansk engelska). Washington Post. http://www.washingtonpost.com/sf/investigative/2013/12/21/covert-action-in-colombia/. Läst 4 april 2018. 
  14. ^ Blum, William; Lindholm, Johnny (1998). CIA och USA:s verkliga utrikespolitik. Göteborg: Epsilon Press. sid. 514. Libris 7589293. ISBN 91-7007-011-3 
  15. ^ Alfred W. McCoy (11 juni 2009). ”The CIA’s secret history of psychological torture”. Salon.com. http://www.salon.com/2009/06/11/mccoy/. 
  16. ^ Elizabeth Nickson (16 oktober 1994). ”MIND CONTROL: MY MOTHER, THE CIA AND LSD”. The Observer. Läst 25 juni 2012. 
  17. ^ ”Prisoner Abuse: Patterns from the Past”. National Security Archive Electronic Briefing Book No. 122. http://www.gwu.edu/~nsarchiv/NSAEBB/NSAEBB122/index.htm. Läst 5 september 2006. 
  18. ^ ”CIA, Human Resource Exploitation Training Manual - 1983”. National Security Archive. http://www.gwu.edu/%7Ensarchiv/NSAEBB/NSAEBB122/index.htm#hre. Läst 5 september 2006. 
  19. ^ ”CIA, KUBARK Counterintelligence Interrogation, July 1963”. National Security Archive. http://www.gwu.edu/%7Ensarchiv/NSAEBB/NSAEBB122/index.htm#kubark. Läst 5 september 2006. 
  20. ^ Weiner, Tim (2007). Legacy of Ashes. Doubleday. ISBN 978-0-385-51445-3 
  21. ^ ”Secret US Senate report details CIA abuse”. BBC. 1 april 2014. http://www.bbc.com/news/world-us-canada-26831756. Läst 28 mars 2016. 
  22. ^ Gareth Jones (1 april 2014). ”CIA misled public on interrogation program, newspaper reports”. Reuters. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407091339/http://uk.reuters.com/article/2014/04/01/us-usa-cia-interrogations-idUKBREA300JJ20140401. 
  23. ^ Greg Miller, Adam Goldman, Ellen Nakashima (31 mars 2014). ”CIA misled on interrogation program, Senate report says”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/world/national-security/cia-misled-on-interrogation-program-senate-report-says/2014/03/31/eb75a82a-b8dd-11e3-96ae-f2c36d2b1245_story.html. 
  24. ^ ”The C.I.A. Torture Cover-Up”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2014/03/12/opinion/the-cia-torture-cover-up.html?_r=0. 
  25. ^ ””Chockerande” rapport över CIA-tortyr släpps - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 8 december 2014. http://www.dn.se/nyheter/varlden/chockerande-rapport-over-cia-tortyr-slapps/. Läst 4 april 2018. 
  26. ^ [a b] 50 U.S.C. § 3036
  27. ^ ”Top 10 CIA Myths” (på engelska). www.cia.gov. Central Intelligence Agency. 14 augusti 2018. https://www.cia.gov/stories/story/top-10-cia-myths/. Läst 14 februari 2022. ”Citizens who work for the CIA are officers — not agents or spies. All employees, from operations officers, to analysts, to librarians and public affairs, are considered CIA officers.
    So, who is a CIA agent? Our operations officers recruit well-placed human assets with access to information. These spies are agents. They provide critical information about their country to help America. Operations officers are CIA employees who spot, recruit, and handle foreign agents. They are experts in understanding human nature, emotions, intentions, and motivations.
    Foreign agents/spies are invaluable. The information they provide plays a critical role in developing and implementing US foreign and national security policy. Spies risk imprisonment, the loss of their job, reputation, or family and friends. Some are even at risk of execution if caught.”
     

Externa länkar

redigera