Diskussion:Ålands Näringsliv

Okej, det ändras jäkligt snabbt här och utan motiveringar. Artikeln följer samma modell som Stockholms Handelskammare. Varför då stryka en massa i denna och inte Stockholms Handelskammare? Uppenbarligen saknar den som redigerat kunskap i vad som är relevant information kring en näringslivsorganisation. 194.112.8.170 19 december 2011 kl. 12.25‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (signatur tillagd av Lajm 19 december 2011 kl. 12.29 (CET))

Jag återställde en tidigare version erftersom jag tycker att den innehöll relevant information. Dessutom passade jag på att wikifiera den en smula. /ℇsquilo 19 december 2011 kl. 12.33 (CET)

Jag tycker inte att artikeln i sin nuvarande (och ursprunliga form) är bra. Den låter som en reklmbroschyr för föreningen, vilket knappast är konstigt då den verkar vara skriven av en anställd på föreningen. Jag försökte förbättra artikeln genom att plocka bort utfyllnad och annat som bara gjorde att artikeln kändes som en reklambroschyr. Jag tog även bort det faktum att föreningen styrs av medlemsmötet, eftersom sådant sällan är intressant för läsare av en encyklopedi (och ärligt talat: vilken föreningen styrs **inte** av sitt medlemsmöte?). Målet var att göra det lättare att hitta substansen i artikeln. Jämför gärna min version med ursprungsversionen så ser ni att jag försökt bevara all viktig information. --Lajm 19 december 2011 kl. 12.38 (CET)

Just meningen om medlemsmötet kanske är överflödigt. Däremot tycker jag inte att artikeln liknar reklam eftersom den bland annat saknar försåtliga värdeomdömen. Däremot så vore det ju roligt om den kunde nyanseras lite med hjälp av andra källor än bara den egna webbplatsen. /ℇsquilo 19 december 2011 kl. 13.34 (CET)

Att värdeomdömen skulle vara det enda som gör artikeln till reklam håller jag inte med om. Det är framförallt språket i artikeln som jag tycker är (eller var, det börjar arta sig) fullt av floskler och flådiga utfyllnadsord. Men jag godtar så klart din (och den anonyme författarens?) åsikter, så låt oss fortsätta utifrån den ursprungliga artikeln. Jag tycker fortfarande att rubriken "Uppgifter" är onödigt krånglig, och att den även är krånglig på Stockholms handelskammare gör inte saken bättre.

• "att genom affärsnära nätverk underlätta för medlemmarnas affärsverksamhet" <-- vem förutom den som riktar sig direkt till företagare använder ens ordet "affärsnära"?
• "att påverka det offentliga i en för företagen bättre inriktning av politiken" <-- språkkonstruktionen känns bökig.

Kanske kan man förbättra detta avsnitt bara genom att göra språket tydligare? Jag är en stor beundrare av lättlästhet. --Lajm 19 december 2011 kl. 17.20 (CET)

Versalisering

Artikeln flyttades tillbaka till Ålands näringsliv, som jag skulle vilja omdirigera till Ålands ekonomi när den artikeln är något annat än en omdirigering och tills någon skriver en artikel specifikt om näringslivet.

Wikipedia:Artikelnamn#Versalisering och textreklam säger att man skall normalisera föreningars namn och inte i artikelnamn eller brödtext använda CamelCase eller Text!reklam. Men om versalisering av orden i ett flerordigt namn står det (under Flerordiga namn):

När företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd ... om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal.

Versalisering av ord utöver det första följer alltså i första hand föreningens praxis, i andra hand bör ett namn som detta skrivas med versala begynnelsebokstäver.

--LPfi 19 december 2011 kl. 21.59 (CET)

Fast då hoppar du över första stycket i Flerordiga namn:

För flerordiga egennamn är huvudregeln att endast det första ordet skrivs med stor bokstav. Det gäller generellt för geografiska namn och byggnader, offentliga organ, föreningar samt titlar på böcker

(min fetstil). Ålands näringsliv är ju en förening (åtminstone är det så jag tolkat både den ursprungliga artikeltexten och förkortningen "r.f." i deras stadgar). Inte helt lätt att förstå riktlinjen, dock. Både föreningar och offentliga organ är ju också organisationer, och deras exempel med Rädda Barnen förvirrar bara ännu mer. --Lajm 20 december 2011 kl. 11.06 (CET)

Om namn som inleds med Svenska eller Sveriges ska ha stor bokstav borde det rimligen även gälla Ålands. Fast jag kan hålla med om att skillnaden mellan Svenska kyrkan och Svenska Turistföreningen inte är helt solklar. /ℇsquilo 20 december 2011 kl. 12.52 (CET)

Jag försökte nu förtydliga i riktlinjen (kolla äldre versionen om ni tycker det var problematiskt). Om det första stycket skall gälla framom det sista (som jag citerade) förstår jag inte varför det sista skall finnas med. Min tolkning är att "huvudregeln" skall följas då det inte finns någon särskild orsak att frångå den. Jag tror inte riktlinjen försöker göra skillnad mellan föreningar och andra organisationer. Däremot gäller här både föreningens eget sätt att skriva sitt namn och "karaktären av egennamn riskerar försvinna" om man inte använder versal. --LPfi 20 december 2011 kl. 14.10 (CET)

(Svenska kyrkan tolkar jag som ett undantag, som beror på att den uppfattar sig som den enda av sitt slag, på samma sätt som Sveriges riksdag.) --LPfi 20 december 2011 kl. 14.16 (CET)