Albert Atterberg: Skillnad mellan sidversioner
Fridalin (Diskussion | Bidrag) Länkförslagsfunktion: la till 3 länkar. |
Ponken (Diskussion | Bidrag) formatering 2 källor, språk |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Faktamall biografi WD}} |
{{Faktamall biografi WD}} |
||
'''Albert Mauritz Atterberg''', född [[19 mars]] [[1846]] i [[Härnösands församling|Härnösand]], död [[4 april]] [[1916]], var en svensk [[kemi]]st och [[jordbruk]]sforskare som skapade [[Atterbergsskalan]] för [[jordart]] |
'''Albert Mauritz Atterberg''', född [[19 mars]] [[1846]] i [[Härnösands församling|Härnösand]], död [[4 april]] [[1916]], var en svensk [[kemi]]st och [[jordbruk]]sforskare som skapade [[Atterbergsskalan]] för [[jordart]]ers kornstorlek som idag används av de flesta [[geoteknik]]er och [[geologi|geologer]].<ref name="Ugglesuppl">{{runeberg.org|nfcn|0396.html Atterberg, A.M.}}</ref> I Sverige används fortfarande hans kornstorleksskala, vilken baseras på ett logaritmiskt system med multipler av 2 och 6 som gränsvärden (exempel: som [[mellansand]] räknas partiklar med kornstorlek 0,2–0,6 mm). |
||
Atterberg, vars far var [[byggmästare]], blev [[filosofie doktor]] vid [[Uppsala universitet]] 1872, blev 1874 [[docent]] i kemi där och innehade 1874-1875 [[Adjunkt (lärare)|adjunkt]]tjänsten i kemi.<ref>{{runeberg.org|nfbb|0206.html Atterberg, Albert Maurits}}</ref> Han fortsatte att undervisa i [[kemisk analys]] fram till 1877. Under denna tid reste han runt i Sverige och utomlands för att studera de senaste utvecklingarna inom [[organisk kemi]]. År 1877 blev han [[rektor]] för den [[Kemisk station|Kemiska avdelningen]] och [[Frökontrollanstalt|Institutet för sädkontroll]] i [[Kalmar]], där han publicerade flera texter om jordbruksresearch, tillsammans med klassificeringen av skillnaden mellan havre och säd, mellan 1891 och 1900. |
Atterberg, vars far var [[byggmästare]], blev [[filosofie doktor]] vid [[Uppsala universitet]] 1872, blev 1874 [[docent]] i kemi där och innehade 1874-1875 [[Adjunkt (lärare)|adjunkt]]tjänsten i kemi.<ref>{{runeberg.org|nfbb|0206.html Atterberg, Albert Maurits}}</ref> Han fortsatte att undervisa i [[kemisk analys]] fram till 1877. Under denna tid reste han runt i Sverige och utomlands för att studera de senaste utvecklingarna inom [[organisk kemi]]. År 1877 blev han [[rektor]] för den [[Kemisk station|Kemiska avdelningen]] och [[Frökontrollanstalt|Institutet för sädkontroll]] i [[Kalmar]], där han publicerade flera texter om jordbruksresearch, tillsammans med klassificeringen av skillnaden mellan havre och säd, mellan 1891 och 1900. |
||
När Atterberg var omkring 54 år gammal, fortfarande sysselsatt med kemi, började han lägga sina ansträngningar på klassificeringen av [[plasticitet]] |
När Atterberg var omkring 54 år gammal, fortfarande sysselsatt med kemi, började han lägga sina ansträngningar på klassificeringen av jordars [[plasticitet]], vilket är det som han är mest ihågkommen för. Atterberg var, vad man vet, den förste att föreslå kornstorleken <0,002 millimeter som klassificeringen för [[lera|lerpartiklar]]. Han upptäckte att plasticitet var en speciellt egenskap för lera, och hans arbeten ledde till de konsistensgränser som bär hans namn idag. Han ledde även studier med målet att identifiera de specifika [[mineral]]erna som ger den leriga jorden dess plastiska egenskaper. |
||
Atterbergs arbeten med att klassificera jorden fick ett formellt erkännande av "Internationella Föreningen för Jordforskning" på en konferens i [[Berlin]] 1913. Två år senare slog en |
Atterbergs arbeten med att klassificera jorden fick ett formellt erkännande av "Internationella Föreningen för Jordforskning" på en konferens i [[Berlin]] 1913. Två år senare slog en amerikansk rapport fast att Atterbergs metod var "as simple a one as could be devised, and... it is well that we should become familiar with it." Den amerikanska Byrån för Kemi och Jord tog den i bruk 1937. |
||
Vikten av Atterbergs arbeten har aldrig insetts fullt ut på hans eget område, jordforskningen, inte heller i |
Vikten av Atterbergs arbeten har aldrig insetts fullt ut på hans eget område, jordforskningen, inte heller i andra områden rörande lera, som [[keramik]]. Den som införde dem i ämnet geoteknisk forskning var {{ILL|en|Karl Terzaghi}}, som insåg deras stora betydelse väldigt tidigt i sin forskning. Terzaghis assistent, {{ILL|en|Arthur Casagrande}}, satte upp standardena för testerna 1932 och procedurerna har sedan dess följts över hela världen. |
||
Han var bror till ingenjören [[Anders Atterberg]] och farbror till kompositören [[Kurt Atterberg]]<ref name="Ugglesuppl"/>. |
Han var bror till ingenjören [[Anders Atterberg]] och farbror till kompositören [[Kurt Atterberg]]<ref name="Ugglesuppl"/>. |
||
==Referenser== |
== Referenser == |
||
{{enwp|https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Albert_Atterberg&oldid=172963113|artikel=Albert Atterberg|datum=2007-11-21}} |
|||
===Tryckta källor === |
=== Tryckta källor === |
||
* {{Tidskriftsref |rubrik=A. M. Atterberg 1846-1916 |författare=Blackall, T. E. |tidskrift=Géotechnique |år=1952 |volym=3 |nummer=1 |sid=17–19 |doi=10.1680/geot.1952.3.1.17 |issn=0016-8505 |språk=en}} |
|||
* Blackall, T. E. (1952). "A. M. Atterberg 1846-1916," Geotechnique, 3(1), sid. 17-19. (engelsk) |
|||
* Casagrande, A. (1932). "Research on the Atterberg Limits of Soils |
* Casagrande, A. (1932). "Research on the Atterberg Limits of Soils". Public Roads 12(3): sid. 121-30 och 136. (engelsk) |
||
* {{Tidskriftsref |rubrik=A study of the Atterberg plasticity method |författare=Kinnison, Charles S. |tidskrift=Technologic Papers of the Bureau of Standards |utgivare=[[National Bureau of Standards]] |url=https://nvlpubs.nist.gov/nistpubs/nbstechnologic/nbstechnologicpaperT46.pdf |år=1915 |nummer=1 |sid=10 |språk=en |format=PDF}} |
|||
* Kinnison, C. S. (1915). Technological Papers of the Bureau of Standards No. 46. A Study of the Atterberg Plasticity Method, U.S. Department of Commerce, Bureau of Standards, U.S. Government Printing Office, Washington, D.C., sid. 10. (engelsk) |
|||
=== Noter === |
=== Noter === |
||
Nuvarande version från 22 maj 2024 kl. 06.20
| Albert Atterberg | |
 | |
| Född | 19 mars 1846[1] Härnösands församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 4 april 1916[1] (70 år) Kalmar stadsförsamling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Kemist[2], universitetslärare, ingenjör, civilingenjör, geolog |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Släktingar | Anders Johan Atterberg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Albert Mauritz Atterberg, född 19 mars 1846 i Härnösand, död 4 april 1916, var en svensk kemist och jordbruksforskare som skapade Atterbergsskalan för jordarters kornstorlek som idag används av de flesta geotekniker och geologer.[3] I Sverige används fortfarande hans kornstorleksskala, vilken baseras på ett logaritmiskt system med multipler av 2 och 6 som gränsvärden (exempel: som mellansand räknas partiklar med kornstorlek 0,2–0,6 mm).
Atterberg, vars far var byggmästare, blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1872, blev 1874 docent i kemi där och innehade 1874-1875 adjunkttjänsten i kemi.[4] Han fortsatte att undervisa i kemisk analys fram till 1877. Under denna tid reste han runt i Sverige och utomlands för att studera de senaste utvecklingarna inom organisk kemi. År 1877 blev han rektor för den Kemiska avdelningen och Institutet för sädkontroll i Kalmar, där han publicerade flera texter om jordbruksresearch, tillsammans med klassificeringen av skillnaden mellan havre och säd, mellan 1891 och 1900.
När Atterberg var omkring 54 år gammal, fortfarande sysselsatt med kemi, började han lägga sina ansträngningar på klassificeringen av jordars plasticitet, vilket är det som han är mest ihågkommen för. Atterberg var, vad man vet, den förste att föreslå kornstorleken <0,002 millimeter som klassificeringen för lerpartiklar. Han upptäckte att plasticitet var en speciellt egenskap för lera, och hans arbeten ledde till de konsistensgränser som bär hans namn idag. Han ledde även studier med målet att identifiera de specifika mineralerna som ger den leriga jorden dess plastiska egenskaper.
Atterbergs arbeten med att klassificera jorden fick ett formellt erkännande av "Internationella Föreningen för Jordforskning" på en konferens i Berlin 1913. Två år senare slog en amerikansk rapport fast att Atterbergs metod var "as simple a one as could be devised, and... it is well that we should become familiar with it." Den amerikanska Byrån för Kemi och Jord tog den i bruk 1937.
Vikten av Atterbergs arbeten har aldrig insetts fullt ut på hans eget område, jordforskningen, inte heller i andra områden rörande lera, som keramik. Den som införde dem i ämnet geoteknisk forskning var Karl Terzaghi(en), som insåg deras stora betydelse väldigt tidigt i sin forskning. Terzaghis assistent, Arthur Casagrande(en), satte upp standardena för testerna 1932 och procedurerna har sedan dess följts över hela världen.
Han var bror till ingenjören Anders Atterberg och farbror till kompositören Kurt Atterberg[3].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Albert Atterberg, 21 november 2007.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Blackall, T. E. (1952). ”A. M. Atterberg 1846-1916” (på engelska). Géotechnique 3 (1): sid. 17–19. doi:. ISSN 0016-8505.
- Casagrande, A. (1932). "Research on the Atterberg Limits of Soils". Public Roads 12(3): sid. 121-30 och 136. (engelsk)
- Kinnison, Charles S. (1915). ”A study of the Atterberg plasticity method” (på engelska) (PDF). Technologic Papers of the Bureau of Standards (National Bureau of Standards) (1): sid. 10. https://nvlpubs.nist.gov/nistpubs/nbstechnologic/nbstechnologicpaperT46.pdf.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Albert M Atterberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online, läst: 7 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Atterberg, A.M. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ Atterberg, Albert Maurits i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
|