Användare:Lundgren8/översättning: Skillnad mellan sidversioner
Märke: 2017-källredigering |
Märke: 2017-källredigering |
||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
=== Konsonanter === |
=== Konsonanter === |
||
Det är vanligt över hela Norrland att använda s.k. [[tjockt l]] i ord som ''älg'' och ''blod''. I synnerhet i norra Norrland, i [[Norrbotten]] och [[Västerbotten]] används den främre varianten av [[sj-ljudet]] {{IPA|[ʂ]}} i alla ställningar av orden, så att såväl ''dusch'' som ''skiva'' har samma främre sj-ljud.<ref>{{Harvnb|Bruce|2010|s=190}}</ref> |
Det är vanligt över hela Norrland att använda s.k. [[tjockt l]] i ord som ''älg'' och ''blod''. I synnerhet i norra Norrland, i [[Norrbotten]] och [[Västerbotten]], används den främre varianten av [[sj-ljudet]] {{IPA|[ʂ]}} i alla ställningar av orden, så att såväl ''dusch'' som ''skiva'' har samma främre sj-ljud. I stora delar av Norrland är dock bakre sj-ljud {{IPA|[ɧ]}} vanligt, så långt norrut som uppe i [[Malmfälten]].<ref>{{Harvnb|Bruce|2010|s=190}}</ref> |
||
=== Vokaler === |
=== Vokaler === |
||
Versionen från 1 februari 2024 kl. 08.08
| Denna sida ingår inte i Wikipedias ordinarie artikelsamling. Den är skapad av en användare för eget bruk, kanske för att arbeta fram ett förslag till ny artikel eller bara för att testa Wikipedias publiceringsteknik. Även om texten skulle vara utformad som en encyklopedisk artikel eller som riktlinjer för Wikipedia, tillhör sidan en enskild användare såsom personlig undersida till sin användarpresentation. Innehållet kan vara i strid med Wikipedias riktlinjer för ordinarie artiklar. |  |
Norrländsk standardsvenska
Utöver de traditionella dialekterna i Norrland talas också modern dialekt, eller en norrländsk form av standardsvenska. På många håll har denna form kommit att tränga ut de traditionella dialekterna, och många yngre har inte längre traditionell dialekt som sitt förstaspråk. Denna regionala form av standardsvenska skiljer sig även från norr till söder, men uppvisar ett antal karakteristiska drag.
Prosodi
Norrländsk svenska uppvisar fler ord med accent 1 (akut accent) än i centralsvenska. Detta gäller bl.a. ord med obetonad upptakt (anakrus), d.v.s. när en eller flera obetonade stavelser föregår den betonade som i kopia eller propaganda. Accent 1 förekommer även i en del andra ord såsom motor och början samt i sammansatta efternamn som Lindström och Berglund.[1]
Precis som i traditionella norrländska dialekter har även norrländsk svenska ofta slutledsbetoning i sammansatta ord såsom yllestrúmpor och uteservéring. Detta är i synnerhet vanligt i norra Norrland som i Norrbotten och delar av mellersta Norrland såsom Ångermanland, men ovanligare i Västerbotten.[2]
Konsonanter
Det är vanligt över hela Norrland att använda s.k. tjockt l i ord som älg och blod. I synnerhet i norra Norrland, i Norrbotten och Västerbotten, används den främre varianten av sj-ljudet [ʂ] i alla ställningar av orden, så att såväl dusch som skiva har samma främre sj-ljud. I stora delar av Norrland är dock bakre sj-ljud [ɧ] vanligt, så långt norrut som uppe i Malmfälten.[3]
Vokaler
Grammatik
Ordförråd
- ordaccenter
- satsmelodi
- tjockt l
- främre sje
- odiftongerade vokaler
- oböjd predikatsfyllnad
- ^ Bruce 2010, s. 188.
- ^ Bruce 2010, s. 187.
- ^ Bruce 2010, s. 190.