Hoppa till innehållet

Automatism: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
:''Denna artikel behandlar begreppet inom konst och litteratur. För det psykiatriska begreppet, se [[automatism (psykiatri)]].''
:''Denna artikel behandlar begreppet inom konst och litteratur. För det psykiatriska begreppet, se [[automatism (psykiatri)]].''


'''Automatism''' inom modernistisk konst innebär att man under sitt skapande låter förnuftet stå tillbaka för att tillåta en frigörelse av ett undermedvetet bildspråk. Upplevelser av religiös eller andlig automation finns belagda sedan antiken. Modernistisk automatism tillämpades delvis redan av [[dadaism|dadaisterna]] på [[1910-talet]] (se [[Jean Arp]]), men förknippas i första hand med [[surrealism]]en, som definierades av [[André Breton]] i ''Det surrealistiska manifestet'' (1924) som "renodlad psykisk automatism". Surrealisterna ersatte det öppet övernaturliga inslaget med pseudovetenskapliga teorier om det undermedvetna, som man hämtade från [[psykoanalys]]en. Automatismen utvecklades vidare inom den [[abstrakta expressionismen]]. ''[[Transautomatism]]'' var en beteckning [[Friedensreich Hundertwasser]] använde om sitt måleri under 1950-talets första hälft för att urskilja sina egna strävanden från den europeiska [[efterkrigstiden]]s [[informell konst|informella konst]] i allmänhet och [[tachism]]en i synnerhet.
'''Automatism''' inom 1900-talets [[modernismens litteratur|modernistiska poesi]] och [[modernism|konst]] innebar att man under sitt skapande lät förnuftet stå tillbaka för att tillåta en frigörelse av ett undermedvetet bildspråk. Upplevelser av religiös eller andlig automation finns för övrigt belagda sedan antiken. Modernistisk automatism tillämpades delvis redan av [[dadaism|dadaisterna]] på [[1910-talet]] (se [[Jean Arp]]), men förknippas i första hand med [[surrealism]]en, som den definierades av [[André Breton]] i ''Det surrealistiska manifestet'' (1924), där han bland annat skrev om en "renodlad psykisk automatism". Surrealisterna ersatte det öppet övernaturliga inslaget med pseudovetenskapliga teorier om det undermedvetna, som man hämtade från [[psykoanalys]]en. Automatismen utvecklades vidare inom den [[abstrakta expressionismen]]. ''[[Transautomatism]]'' var en beteckning [[Friedensreich Hundertwasser]] använde om sitt måleri under 1950-talets första hälft för att urskilja sina egna strävanden från den europeiska [[efterkrigstiden]]s [[informell konst|informella konst]] i allmänhet och [[tachism]]en i synnerhet.


{{konststub}}
{{konststub}}
{{poesistub}}


[[Kategori:Konstens historia]]
[[Kategori:Konstens historia]]

Versionen från 11 mars 2014 kl. 12.21

Denna artikel behandlar begreppet inom konst och litteratur. För det psykiatriska begreppet, se automatism (psykiatri).

Automatism inom 1900-talets modernistiska poesi och konst innebar att man under sitt skapande lät förnuftet stå tillbaka för att tillåta en frigörelse av ett undermedvetet bildspråk. Upplevelser av religiös eller andlig automation finns för övrigt belagda sedan antiken. Modernistisk automatism tillämpades delvis redan av dadaisterna1910-talet (se Jean Arp), men förknippas i första hand med surrealismen, så som den definierades av André Breton i Det surrealistiska manifestet (1924), där han bland annat skrev om en "renodlad psykisk automatism". Surrealisterna ersatte det öppet övernaturliga inslaget med pseudovetenskapliga teorier om det undermedvetna, som man hämtade från psykoanalysen. Automatismen utvecklades vidare inom den abstrakta expressionismen. Transautomatism var en beteckning Friedensreich Hundertwasser använde om sitt måleri under 1950-talets första hälft för att urskilja sina egna strävanden från den europeiska efterkrigstidens informella konst i allmänhet och tachismen i synnerhet.