Hoppa till innehållet

Kreugerkraschen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
FredrickB (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Oliwish (Diskussion | Bidrag)
ändrade faktafel och ändrade formuleringen om att kreuger begick självmord, något som det råder oenighet om
Rad 1: Rad 1:
'''Kreugerkraschen''' var en ekonomisk kris orsakad av Kreugerkoncernens ekonomiska sammanbrott och konkurs 1932. Krisen utlöstes av [[Ivar Kreuger]]s självmord i Paris den 12 mars 1932. Utredningarna efter skotten visade stora brister i bokföringen och oegentligheter i koncernen, och att koncernen hade en katastrofal ekonomisk ställning, varför Kreugerkoncernen sattes i konkurs.
'''Kreugerkraschen''' var en ekonomisk kris orsakad av Kreugerkoncernens ekonomiska sammanbrott och konkurs 1932. Krisen utlöstes av att [[Ivar Kreuger]] avled i Paris den 12 mars 1932. Koncernens företag undervärderades och såldes för symboliska summor för att senare upp till samma värde som de haft innan Kreugers död.


Företagets konkurs fick såväl politiska konsekvenser med statsminister [[C G Ekman]]s avgång i augusti 1932, som ekonomiska följder, bl.a. med förändrad ägarstruktur i det svenska näringslivet. En stor mängd privatpersoner drabbades hårt av kraschen då alla Kreugerpapper blev nästan värdelösa och många mindre finansföretag, s.k. [[bankirfirmor]] gick omkull. Flera personer åtalades för bokföringsbrott och några fick avtjäna fängelsestraff. [[Skandinaviska banken]] som stod för närmare hälften av krediterna och borgensåtagandena från det svenska banksystemet till koncernen erhöll statligt stöd för att överleva. En minoritetspost i [[L M Ericsson]] såldes till amerikanska [[ITT]]. Delar av tändsticksimperiet återuppstod 1936 i företaget [[Svenska Tändsticks AB]]. Kraschen fick även stor betydelse för den svenska börsen, vars betydelse som [[riskkapital]]försörjning för företagen nästan upphörde under flera decennier framåt.
Företagets konkurs fick såväl politiska konsekvenser med statsminister [[C G Ekman]]s avgång i augusti 1932, som ekonomiska följder, bl.a. med förändrad ägarstruktur i det svenska näringslivet. En stor mängd privatpersoner drabbades hårt av kraschen då alla Kreugerpapper blev nästan värdelösa och många mindre finansföretag, s.k. [[bankirfirmor]] gick omkull. Flera personer åtalades för bokföringsbrott och några fick avtjäna fängelsestraff. [[Skandinaviska banken]] som stod för närmare hälften av krediterna och borgensåtagandena från det svenska banksystemet till koncernen erhöll statligt stöd för att överleva. En minoritetspost i [[L M Ericsson]] såldes till amerikanska [[ITT]]. Delar av tändsticksimperiet återuppstod 1936 i företaget [[Svenska Tändsticks AB]]. Kraschen fick även stor betydelse för den svenska börsen, vars betydelse som [[riskkapital]]försörjning för företagen nästan upphörde under flera decennier framåt.

Versionen från 18 augusti 2007 kl. 09.28

Kreugerkraschen var en ekonomisk kris orsakad av Kreugerkoncernens ekonomiska sammanbrott och konkurs 1932. Krisen utlöstes av att Ivar Kreuger avled i Paris den 12 mars 1932. Koncernens företag undervärderades och såldes för symboliska summor för att senare gå upp till samma värde som de haft innan Kreugers död.

Företagets konkurs fick såväl politiska konsekvenser med statsminister C G Ekmans avgång i augusti 1932, som ekonomiska följder, bl.a. med förändrad ägarstruktur i det svenska näringslivet. En stor mängd privatpersoner drabbades hårt av kraschen då alla Kreugerpapper blev nästan värdelösa och många mindre finansföretag, s.k. bankirfirmor gick omkull. Flera personer åtalades för bokföringsbrott och några fick avtjäna fängelsestraff. Skandinaviska banken som stod för närmare hälften av krediterna och borgensåtagandena från det svenska banksystemet till koncernen erhöll statligt stöd för att överleva. En minoritetspost i L M Ericsson såldes till amerikanska ITT. Delar av tändsticksimperiet återuppstod 1936 i företaget Svenska Tändsticks AB. Kraschen fick även stor betydelse för den svenska börsen, vars betydelse som riskkapitalförsörjning för företagen nästan upphörde under flera decennier framåt.

Spåren efter kraschen syns även idag; t ex att röstmajoriteten i L M Ericsson är delad mellan Handelsbanken och familjen Wallenbergs Investor är en överenskommelse gjord efter kraschen för att säkerställa kontiuitet och stabilitet för bolaget.