Hoppa till innehållet

Sigurd Glans: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
m https
 
(43 mellanliggande sidversioner av 23 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Faktamall biografi
""Sigurd Glans"" (f 1929), redaktionschef på Aftonbladet mellan 1963 och 1989. Dessförinnan hade han arbetat på tidningens Smålandsredaktion under en rad år innan han kom till Stockholm. I samband med att Aftonbladet lämnade sina lokaler i Stockholms Klarakvarter och flyttade till Globen-området 1989, lämnade SG tidningen och arbetade som redaktionssekreterare på Sveriges Radios [[Efter 3]]-redaktion under flera år (tillsammans med bland andra redaktionschefen Kjell Dabrowski och programledaren [[Ulf Elfving]]), för att sedan fortsätta till Sveriges Televisions morgonprogram sänt från Göteborg samt SvT:s nöjesredaktion i Stockholm. Sedan pensioneringen har SG författat en rad omfattande böcker om bland annat den svenska presshistorian. [JK 2005-05-24][[Kategori:Svenskar]][[Kategori:Journalister]][[Kategori:media]]
| namn = Sigurd Glans
| bild =
| alt =
| bildtext =
| födelsenamn =
| födelsedatum = {{Ålder|1929|11|25}}
| födelseort = [[Nässjö]], [[Småland]]
| nationalitet = Svensk
| maka = Kerstin Paulsson<br>(sedan 1956)
| släktingar = [[Nina Glans]] (dotter)
| andra_namn =
| känd_för = F d redaktionschef för [[Aftonbladet]]
| yrke = [[Journalist]] och [[författare]]
}}
'''Sigurd Erik Bernhard Glans''', född [[25 november]] [[1929]] i [[Nässjö församling]], [[Jönköpings län]]<ref>Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).</ref>, är en svensk [[journalist]] och [[författare]].

Glans växte upp i [[Jönköping]]. Hans far Bernhard Glans var chefredaktör för [[Smålandsbygdens Tidning]] och Sigurd Glans var där bland annat sportchef och nattredaktör. Som 21-åring blev han knuten till [[Aftonbladet]] som riksredaktör i Jönköping och skötte under en tid den tjänsten parallellt med jobbet på Smålandsbygdens Tidning. År [[1959]] flyttade han, på [[Allan Fagerström]]s initiativ, till sitt första chefsjobb på huvudredaktionen i Klara. I över 20 år ledde han på Aftonbladet som redaktionschef nyhetsarbetet och utformningen av dagens tidning. Under sina 39 år på tidningen skrev han mer än 6 000 löpsedlar.

När han slutade sin tjänst på Aftonbladet som andreredaktör och [[kolumnist]] startade han en ny karriär inom [[etermedia]]. Bland annat var han redaktör för [[Efter Tre]] i [[radio]] med [[Ulf Elfving]] och för TV-program som Folk, [[Gomorron Sverige]]{{särskiljning behövs|datum=2018-08}} och [[Ett sånt liv]].

Han var i flera år kolumnist i tidningen [[Vi (tidning)|Vi]] och har gett ut en rad böcker. Han startade [[TS-tidningen]] åt Tidningsstatistik och gjorde där journalistik av de ständigt nya upplagesiffrorna. I fem år utformade han [[Publicistklubben]]s Årsbok. För [[Journalistförbundet]] var han projektledare för Journalistdagarna som samlade över tusen kolleger i [[Stockholm]] vid 90-årsjubileet.

Sigurd Glans var länge PK:s representant i styrelsen för [[Stiftelsen Staten och Rätten]], som delar ut journalistpris, och satt i sexton år i styrelsen för [[TT Nyhetsbyrån|TT]]. Han har på flera sätt varit aktiv i journalistutbildningen som föreläsare på [[FOJO]], [[Pressinstitutet]] och [[Poppius journalistskola]], där han även satt i styrelsen. Han har kallats till över sjuttio redaktioner i dagstidningar, tidskrifter, radio och TV för att ge idéer och synpunkter på journalistiken.

År 1993 belönades Sigurd Glans med [[Stora Journalistpriset]] "för hans journalistiska bredd, dokumenterad först i verksamheten som tidningsmakare, senare som kolumnist och som idégivare inom radio och television".

Han gifte sig 1956 med Kerstin Paulsson och fick barnen [[Nina Glans|Nina]] 1957, Johanna 1961 och Cecilia 1967.<ref>[https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0678.html GLANS, SIGURD E B, redaktör, Sthlm] i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 654.</ref>

==Bibliografi==
*Tungviktaren (om Ingemar Johansson), 1982
*Klara, halv tolv, 1982
*Lilla Murvelboken, 1991
*Om sanningen ska fram, 1994
*Europa i ruiner, 1995
*Århundradets svenskar, 1998
*På första sidan (om 1900-talet), 1999

===E-böcker===
*De jagande (om 87 journalisters väg in i yrket), 2012
*Livet på Aftonbladet, 2013
*Det jag fick se och det som fanns i sinnet, 2013
*Klockan 4 på morgonen, 2014

==Referenser==
<references/>

==Externa länkar==
*[https://runeberg.org/vemardet/1993/0379.html Glans, Sigurd E B, redaktör Sthlm] i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 379
*[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=(glans%2c+sigurd+1929)&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Sigurd Glans] på Libris.

{{STANDARDSORTERING:Glans, Sigurd}}
[[Kategori:Födda 1929]]
[[Kategori:Svenska journalister under 1900-talet]]
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]]
[[Kategori:Aftonbladet]]
[[Kategori:Medlemmar av Långarydssläkten]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Personer från Nässjö]]

Nuvarande version från 16 december 2023 kl. 05.08

Sigurd Glans
Född25 november 1929 (94 år)
Nässjö, Småland
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJournalist och författare
Känd förF d redaktionschef för Aftonbladet
MakaKerstin Paulsson
(sedan 1956)
SläktingarNina Glans (dotter)

Sigurd Erik Bernhard Glans, född 25 november 1929 i Nässjö församling, Jönköpings län[1], är en svensk journalist och författare.

Glans växte upp i Jönköping. Hans far Bernhard Glans var chefredaktör för Smålandsbygdens Tidning och Sigurd Glans var där bland annat sportchef och nattredaktör. Som 21-åring blev han knuten till Aftonbladet som riksredaktör i Jönköping och skötte under en tid den tjänsten parallellt med jobbet på Smålandsbygdens Tidning. År 1959 flyttade han, på Allan Fagerströms initiativ, till sitt första chefsjobb på huvudredaktionen i Klara. I över 20 år ledde han på Aftonbladet som redaktionschef nyhetsarbetet och utformningen av dagens tidning. Under sina 39 år på tidningen skrev han mer än 6 000 löpsedlar.

När han slutade sin tjänst på Aftonbladet som andreredaktör och kolumnist startade han en ny karriär inom etermedia. Bland annat var han redaktör för Efter Tre i radio med Ulf Elfving och för TV-program som Folk, Gomorron Sverige[särskiljning behövs] och Ett sånt liv.

Han var i flera år kolumnist i tidningen Vi och har gett ut en rad böcker. Han startade TS-tidningen åt Tidningsstatistik och gjorde där journalistik av de ständigt nya upplagesiffrorna. I fem år utformade han Publicistklubbens Årsbok. För Journalistförbundet var han projektledare för Journalistdagarna som samlade över tusen kolleger i Stockholm vid 90-årsjubileet.

Sigurd Glans var länge PK:s representant i styrelsen för Stiftelsen Staten och Rätten, som delar ut journalistpris, och satt i sexton år i styrelsen för TT. Han har på flera sätt varit aktiv i journalistutbildningen som föreläsare på FOJO, Pressinstitutet och Poppius journalistskola, där han även satt i styrelsen. Han har kallats till över sjuttio redaktioner i dagstidningar, tidskrifter, radio och TV för att ge idéer och synpunkter på journalistiken.

År 1993 belönades Sigurd Glans med Stora Journalistpriset "för hans journalistiska bredd, dokumenterad först i verksamheten som tidningsmakare, senare som kolumnist och som idégivare inom radio och television".

Han gifte sig 1956 med Kerstin Paulsson och fick barnen Nina 1957, Johanna 1961 och Cecilia 1967.[2]

  • Tungviktaren (om Ingemar Johansson), 1982
  • Klara, halv tolv, 1982
  • Lilla Murvelboken, 1991
  • Om sanningen ska fram, 1994
  • Europa i ruiner, 1995
  • Århundradets svenskar, 1998
  • På första sidan (om 1900-talet), 1999
  • De jagande (om 87 journalisters väg in i yrket), 2012
  • Livet på Aftonbladet, 2013
  • Det jag fick se och det som fanns i sinnet, 2013
  • Klockan 4 på morgonen, 2014
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ GLANS, SIGURD E B, redaktör, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 654.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]