Hoppa till innehållet

Sigurd Glans: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
LarskeBot (Diskussion | Bidrag)
m undviker omdirigering, replaced: {{Infobox biografi → {{Faktamall biografi med AWB
m https
 
(4 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 18: Rad 18:
Glans växte upp i [[Jönköping]]. Hans far Bernhard Glans var chefredaktör för [[Smålandsbygdens Tidning]] och Sigurd Glans var där bland annat sportchef och nattredaktör. Som 21-åring blev han knuten till [[Aftonbladet]] som riksredaktör i Jönköping och skötte under en tid den tjänsten parallellt med jobbet på Smålandsbygdens Tidning. År [[1959]] flyttade han, på [[Allan Fagerström]]s initiativ, till sitt första chefsjobb på huvudredaktionen i Klara. I över 20 år ledde han på Aftonbladet som redaktionschef nyhetsarbetet och utformningen av dagens tidning. Under sina 39 år på tidningen skrev han mer än 6 000 löpsedlar.
Glans växte upp i [[Jönköping]]. Hans far Bernhard Glans var chefredaktör för [[Smålandsbygdens Tidning]] och Sigurd Glans var där bland annat sportchef och nattredaktör. Som 21-åring blev han knuten till [[Aftonbladet]] som riksredaktör i Jönköping och skötte under en tid den tjänsten parallellt med jobbet på Smålandsbygdens Tidning. År [[1959]] flyttade han, på [[Allan Fagerström]]s initiativ, till sitt första chefsjobb på huvudredaktionen i Klara. I över 20 år ledde han på Aftonbladet som redaktionschef nyhetsarbetet och utformningen av dagens tidning. Under sina 39 år på tidningen skrev han mer än 6 000 löpsedlar.


När han slutade sin tjänst på Aftonbladet som andreredaktör och [[kolumnist]] startade han en ny karriär inom [[etermedia]]. Bland annat var han redaktör för [[Efter Tre]] i [[radio]] med [[Ulf Elfving]] och för TV-program som Folk, [[Gomorron Sverige]] och [[Ett sånt liv]].
När han slutade sin tjänst på Aftonbladet som andreredaktör och [[kolumnist]] startade han en ny karriär inom [[etermedia]]. Bland annat var han redaktör för [[Efter Tre]] i [[radio]] med [[Ulf Elfving]] och för TV-program som Folk, [[Gomorron Sverige]]{{särskiljning behövs|datum=2018-08}} och [[Ett sånt liv]].


Han var i flera år kolumnist i tidningen [[Vi (tidning)|Vi]] och har gett ut en rad böcker. Han startade [[TS-tidningen]] åt Tidningsstatistik och gjorde där journalistik av de ständigt nya upplagesiffrorna. I fem år utformade han [[Publicistklubben]]s Årsbok. För [[Journalistförbundet]] var han projektledare för Journalistdagarna som samlade över tusen kolleger i [[Stockholm]] vid 90-årsjubileet.
Han var i flera år kolumnist i tidningen [[Vi (tidning)|Vi]] och har gett ut en rad böcker. Han startade [[TS-tidningen]] åt Tidningsstatistik och gjorde där journalistik av de ständigt nya upplagesiffrorna. I fem år utformade han [[Publicistklubben]]s Årsbok. För [[Journalistförbundet]] var han projektledare för Journalistdagarna som samlade över tusen kolleger i [[Stockholm]] vid 90-årsjubileet.


Sigurd Glans var länge PK:s representant i styrelsen för Stiftelsen Staten och rätten, som delar ut journalistpris, och satt i sexton år i styrelsen för [[TT Nyhetsbyrån|TT]]. Han har på flera sätt varit aktiv i journalistutbildningen som föreläsare på [[FOJO]], [[Pressinstitutet]] och [[Poppius]], där han även satt i styrelsen. Han har kallats till över sjuttio redaktioner i dagstidningar, tidskrifter, radio och TV för att ge idéer och synpunkter på journalistiken.
Sigurd Glans var länge PK:s representant i styrelsen för [[Stiftelsen Staten och Rätten]], som delar ut journalistpris, och satt i sexton år i styrelsen för [[TT Nyhetsbyrån|TT]]. Han har på flera sätt varit aktiv i journalistutbildningen som föreläsare på [[FOJO]], [[Pressinstitutet]] och [[Poppius journalistskola]], där han även satt i styrelsen. Han har kallats till över sjuttio redaktioner i dagstidningar, tidskrifter, radio och TV för att ge idéer och synpunkter på journalistiken.


År 1993 belönades Sigurd Glans med [[Stora Journalistpriset]] "för hans journalistiska bredd, dokumenterad först i verksamheten som tidningsmakare, senare som kolumnist och som idégivare inom radio och television".
År 1993 belönades Sigurd Glans med [[Stora Journalistpriset]] "för hans journalistiska bredd, dokumenterad först i verksamheten som tidningsmakare, senare som kolumnist och som idégivare inom radio och television".


Han gifte sig 1956 med Kerstin Paulsson och fick barnen [[Nina Glans|Nina]] 1957, Johanna 1961 och Cecilia 1967.<ref>[http://runeberg.org/vemarvem/norr68/0678.html GLANS, SIGURD E B, redaktör, Sthlm] i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 654.</ref>
Han gifte sig 1956 med Kerstin Paulsson och fick barnen [[Nina Glans|Nina]] 1957, Johanna 1961 och Cecilia 1967.<ref>[https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0678.html GLANS, SIGURD E B, redaktör, Sthlm] i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 654.</ref>


==Bibliografi==
==Bibliografi==
Rad 47: Rad 47:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
*[http://runeberg.org/vemardet/1993/0379.html Glans, Sigurd E B, redaktör Sthlm] i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 379
*[https://runeberg.org/vemardet/1993/0379.html Glans, Sigurd E B, redaktör Sthlm] i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 379
*[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=(glans%2c+sigurd+1929)&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Sigurd Glans] på Libris.
*[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=(glans%2c+sigurd+1929)&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Sigurd Glans] på Libris.


{{STANDARDSORTERING:Glans, Sigurd}}
{{STANDARDSORTERING:Glans, Sigurd}}
[[Kategori:Födda 1929]]
[[Kategori:Födda 1929]]
[[Kategori:Svenska journalister]]
[[Kategori:Svenska journalister under 1900-talet]]
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]]
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]]
[[Kategori:Aftonbladet]]
[[Kategori:Aftonbladet]]

Nuvarande version från 16 december 2023 kl. 05.08

Sigurd Glans
Född25 november 1929 (94 år)
Nässjö, Småland
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragJournalist och författare
Känd förF d redaktionschef för Aftonbladet
MakaKerstin Paulsson
(sedan 1956)
SläktingarNina Glans (dotter)

Sigurd Erik Bernhard Glans, född 25 november 1929 i Nässjö församling, Jönköpings län[1], är en svensk journalist och författare.

Glans växte upp i Jönköping. Hans far Bernhard Glans var chefredaktör för Smålandsbygdens Tidning och Sigurd Glans var där bland annat sportchef och nattredaktör. Som 21-åring blev han knuten till Aftonbladet som riksredaktör i Jönköping och skötte under en tid den tjänsten parallellt med jobbet på Smålandsbygdens Tidning. År 1959 flyttade han, på Allan Fagerströms initiativ, till sitt första chefsjobb på huvudredaktionen i Klara. I över 20 år ledde han på Aftonbladet som redaktionschef nyhetsarbetet och utformningen av dagens tidning. Under sina 39 år på tidningen skrev han mer än 6 000 löpsedlar.

När han slutade sin tjänst på Aftonbladet som andreredaktör och kolumnist startade han en ny karriär inom etermedia. Bland annat var han redaktör för Efter Tre i radio med Ulf Elfving och för TV-program som Folk, Gomorron Sverige[särskiljning behövs] och Ett sånt liv.

Han var i flera år kolumnist i tidningen Vi och har gett ut en rad böcker. Han startade TS-tidningen åt Tidningsstatistik och gjorde där journalistik av de ständigt nya upplagesiffrorna. I fem år utformade han Publicistklubbens Årsbok. För Journalistförbundet var han projektledare för Journalistdagarna som samlade över tusen kolleger i Stockholm vid 90-årsjubileet.

Sigurd Glans var länge PK:s representant i styrelsen för Stiftelsen Staten och Rätten, som delar ut journalistpris, och satt i sexton år i styrelsen för TT. Han har på flera sätt varit aktiv i journalistutbildningen som föreläsare på FOJO, Pressinstitutet och Poppius journalistskola, där han även satt i styrelsen. Han har kallats till över sjuttio redaktioner i dagstidningar, tidskrifter, radio och TV för att ge idéer och synpunkter på journalistiken.

År 1993 belönades Sigurd Glans med Stora Journalistpriset "för hans journalistiska bredd, dokumenterad först i verksamheten som tidningsmakare, senare som kolumnist och som idégivare inom radio och television".

Han gifte sig 1956 med Kerstin Paulsson och fick barnen Nina 1957, Johanna 1961 och Cecilia 1967.[2]

  • Tungviktaren (om Ingemar Johansson), 1982
  • Klara, halv tolv, 1982
  • Lilla Murvelboken, 1991
  • Om sanningen ska fram, 1994
  • Europa i ruiner, 1995
  • Århundradets svenskar, 1998
  • På första sidan (om 1900-talet), 1999
  • De jagande (om 87 journalisters väg in i yrket), 2012
  • Livet på Aftonbladet, 2013
  • Det jag fick se och det som fanns i sinnet, 2013
  • Klockan 4 på morgonen, 2014
  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ GLANS, SIGURD E B, redaktör, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 654.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]