Hoppa till innehållet

Stefan Edman: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 99: Rad 99:
[[Kategori:Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj]]
[[Kategori:Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj]]
[[Kategori:Personer från Ljungskile]]
[[Kategori:Personer från Ljungskile]]
[[Kategori:Ekoteologer]]

Versionen från 16 december 2018 kl. 11.13

Stefan Edman på Bok & Biblioteksmässan 2008.

Stefan Edman, född 11 april 1946 i Göteborg, är en svensk biolog, författare, ekoteolog och debattör.

Biografi

Han är son till författaren Gunnar Edman och blev fil.mag. vid Göteborgs universitet 1970 med ämnena zoologi, botanik, kemi, naturgeografi och oceanografi. Han var lärare i ekologi, kemi m.fl. ämnen vid S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö 1975-1995 och är sedan 1995 bosatt i sitt barndomshem i Ljungskile i Bohuslän, sex mil norr om Göteborg.

Sedan 1990 har Stefan Edman varit frilansande på heltid på temat hållbar utveckling och miljö, vilket innefattar bokskrivande, medverkan som krönikör i ett flertal tidningar samt flitig medverkan som föreläsare på kommuner, företag och universitet runtom i Sverige.

Politiska uppdrag

Åren 1996-1998 var han statsminister Göran Perssons miljörådgivare i statsrådsberedningen och därefter politiskt sakkunnig i miljödepartementet 1999-2001. Genom detta och genom Broderskapsrörelsen var han därmed en starkt bidragande orsak till Socialdemokraternas nya miljöprofil under 1990-talet, där Persson i sitt första tal som statsminister 1996 (skrivet av Edman) lanserade begreppet "Det gröna Folkhemmet"[1]. 2004-2005 var han regeringens enmansutredare om hållbar konsumtion, vilket resulterade i delbetänkandet Hållbara laster - konsumtion för en ljusare framtid[2] samt slutbetänkandet Bilen Biffen Bostaden - hållbara laster, smartare konsumtion[3]. Våren 2006 var Edman generalsekreterare i Göran Perssons expertgrupp "Oljekommissionen", vilket resulterade i skriften På väg mot ett oljefritt Sverige[4]. År 2006 utsågs han till Årets Kommunikatör i klimatfrågor.

Skriftställarskap

Stefan Edman har gett ut närmare 50 böcker som spänner över ämnesområdet natur-miljö-människa-samhälle. Han har även medverkat i flera antologier, bland annat om Elin Wägner, Astrid Lindgren och Carl von Linné.

I boken Tillväxtens sista dagar - miljökamp om världsbilder beskrivs Edman av författaren Björn Forsberg som en ekomodernist, det vill säga en debattör som anser att miljön kan räddas genom teknik och reformer utan att den ekonomiska tillväxten behöver "offras". Stefan Edman har dock, till exempel i texten "Vem blir lycklig av fortsatt tillväxt? Från BNP till LNP" (SNF:s 100-årsskrift 2009) presenterat en kritisk analys av den ekonomiska tillväxt som nu råder, med dess ohållbara resurskonsumtion och allvarliga miljöpåverkan på de globala ekosystemen.

Andra engagemang

Stefan Edman är eller har varit styrelseledamot i Naturvårdsverket, Broderskapsrörelsen, Miljövårdsberedningen och Svenska kyrkans miljövärn, samt ledamot av Smålands akademi. Han var ordförande i Svenska naturskyddsföreningen 1991-1994. År 1990 var han med och startade Miljörresurs Linné, ett nätverk för miljö och resursfrågor i Småland. 2001 tog han initiativet till Kaprifolkött, KRAV-godkänt nötkött från djur som med sitt bete håller biologiskt värdefulla kulturlandskap öppna i Bohuslän och södra Dalsland, vilket idag drivs det som ett kooperativt företag av de cirka hundra djurbönder som deltar. 2000-2009 var han ordförande i juryn för Göteborgspriset för hållbar utveckling.

Stefan Edman är ordförande i Göteborgs Energis forskningsråd[5], ledamot av insynsrådet vid länsstyrelsen i Västra Götalands län samt i juryn för det internationella fiskpriset Kungsfenan. 2008 invaldes han som ledamot av Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, KSLA.

Bibliografi (urval)

  • Jord att älska 1981
  • Den stora utmaningen 1983
  • Härlig är jorden? 1984
  • Jordens sång 1984
  • Livet - en gåta 1986
  • Sverige är fantastiskt - men hur länge? 1987
  • Bondens landskap 1988
  • EG - räddning eller katastrof? 1991
  • Ett annat Sverige 1991
  • Vär(l)d att vårda 1991
  • Samspel 1992
  • Det friska vattnet 1993
  • Solvarv 1993
  • Folk & miljö 1995
  • Erik och Sigvard - men sen då? 1996
  • Gläntor 1997
  • Vårt hem i universum 1997
  • Världens chans 1998
  • Skogsarvet 1999
  • Hornborgasjön 2002
  • Siste man släcker ljuset. Kan hela Sverige leva? 2002
  • Jorden har feber. Kan vi hejda klimatförändringen? 2003
  • Mark - Människa - Miljö 2004
  • Västkust. Från Nidingen till Koster 2004
  • Westcoast: Sweden's ocean front 2004
  • Förundran. Tankar om vår stund på jorden 2006
  • Hållplats livet. En liten bok om meningen med livet 2006 (antologi)
  • Tystnad 2006 (antologi)
  • Västeut - natur mellan Vinga och Vättern 2006
  • Förnöjsamhet 2007
  • Kyrkogården - en Noas ark 2007
  • Solvarv, reviderad utgåva 2007
  • Matsmart - på spaning efter nya goda trender... 2008
  • Jordens och själens överlevnad. Brevväxling från 2018 (2008, med Martin Lönnebo)
  • Till bords ombord - en kulinarisk resa genom fjordar och strömmar 2008
  • Kosterhavet - Sveriges första nationalpark under ytan. 2009
  • Darwin och Vår Herre (antologi) 2009
  • Priset för en hållbar värld 2009 (jubileumsbok för Göteborgspriset för hållbar utveckling)
  • Havsblänk - de tio öarna i Göteborgs norra skärgård 2009
  • Planeten Havet. 2010
  • Röster från skogen. Människor och natur på Bredfjället. 2010
  • Vattenvärld – iakttagelser från en fjällbäck. Med fotograf Hans Månsson. 2011
  • Att svära i kyrkan - Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet 2013 (bidrag i antologi)

Priser och utmärkelser

Källor

  1. ^ ”Visionen om Det gröna Folkhemmet kom av sig - Statsminister Perssons första politiska vision var Det gröna Folkhemmet. Men förverkligandet har gått trögt.”. Göteborgs-Posten. 11 mars 2006. Arkiverad från originalet den 13 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180113150404/http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/visionen-om-det-gr%C3%B6na-folkhemmet-kom-av-sig-1.1202465. Läst 13 januari 2018. 
  2. ^ Stefan Edman et al, delbetänkande av Utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion - för hushållen. Hållbara laster - Konsumtion för en ljusare framtid -SOU 2004:119. Regeringen, Jordbruksdepartementet. Libris 9759625. ISBN 91-38-22260-4. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2004/12/sou-2004119/. Läst 13 januari 2018 
  3. ^ Stefan Edman (Maj 2005). Bilen, Biffen, Bostaden - Hållbara laster, smartare konsumtion - SOU 2005:51. Regeringen, Jordbruksdepartementet. SOU 2005:51 Libris 9897636. ISBN 91-38-22369-4. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2005/06/sou-200551/. Läst 13 januari 2018 
  4. ^ Stefan Edman, Christian Azar, Anders Nylander (Juni 2006). På väg mot ett oljefritt Sverige. Regeringen, Kommissionen mot oljeberoende. http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2006/06/pa-vag-mot-ett-oljefritt-sverige/. Läst 13 januari 2018 
  5. ^ ”Göteborg Energi - Forskningsstiftelsen - Forskningsrådet”. Göteborg Energi. Arkiverad från originalet den 13 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180113150450/https://www.goteborgenergi.se/Om_oss/Var_verksamhet/Forskningsstiftelsen/Forskningsradet. Läst 13 januari 2018. 
  6. ^ ”Ekologisk helhetssyn prisas”. Svenska Dagbladet: s. 13. 24 december 1997. https://www.svd.se/arkiv/1997-12-24/13. Läst 12 januari 2018. 
  7. ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Stefan Edman, läst 15 april 2009
  8. ^ ”Biolog blir sommargylling”. Svenska Dagbladet. 19 maj 2005. https://www.svd.se/arkiv/2005-05-19/30. Läst 12 januari 2018. 
  9. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2009”. Sveriges Kungahus. 6 juni 2009. http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar6juni2009.5.6b0698e911fa8f90058800018306.html. Läst 9 mars 2018. 

Externa länkar