Hoppa till innehållet

Tatiana Samolenko: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Mankash (Diskussion | Bidrag)
m Tog bort kategorin "Idrottare som åkt fast för doping"; Lägger till kategorin "Dopningsfall" (med HotCat)
m Söul till Seoul, enligt NE:s artikelnamn och TT:s rekommendationer.
Rad 5: Rad 5:
'''Nation: ''' {{flaggbild2|Ukraina}}
'''Nation: ''' {{flaggbild2|Ukraina}}
{{MedaljOS}}
{{MedaljOS}}
{{MedaljGuld|[[Olympiska_sommarspelen_1988|Söul 1988]]|[[3 000 meter]]}}
{{MedaljGuld|[[Olympiska_sommarspelen_1988|Seoul 1988]]|[[3 000 meter]]}}
{{MedaljSilver|[[Olympiska_sommarspelen_1992|Barcelona 1992]]|[[3 000 meter]]}}
{{MedaljSilver|[[Olympiska_sommarspelen_1992|Barcelona 1992]]|[[3 000 meter]]}}
{{MedaljBrons|[[Olympiska_sommarspelen_1988|Söul 1988]]|[[1 500 meter]]}}
{{MedaljBrons|[[Olympiska_sommarspelen_1988|Seoul 1988]]|[[1 500 meter]]}}
{{MedaljVM}}
{{MedaljVM}}
{{MedaljGuld|[[VM_i_friidrott_1987|Rom 1987]]|[[1 500 meter]]}}
{{MedaljGuld|[[VM_i_friidrott_1987|Rom 1987]]|[[1 500 meter]]}}
Rad 25: Rad 25:
Samolenkos genombrott kom när hon vid [[EM i friidrott 1986|EM 1986]] blev tvåa på [[1 500 meter]]. [[Sportåret 1987|1987]] började hon med att bli [[Inomhus-VM i friidrott 1987|världsmästare inomhus]] på [[3 000 meter]] och bli tvåa på [[1 500 meter]]. [[VM i friidrott 1987|Utomhus]] samma år blev hon världsmästare på båda distanserna.
Samolenkos genombrott kom när hon vid [[EM i friidrott 1986|EM 1986]] blev tvåa på [[1 500 meter]]. [[Sportåret 1987|1987]] började hon med att bli [[Inomhus-VM i friidrott 1987|världsmästare inomhus]] på [[3 000 meter]] och bli tvåa på [[1 500 meter]]. [[VM i friidrott 1987|Utomhus]] samma år blev hon världsmästare på båda distanserna.


Vid de [[olympiska sommarspelen 1988]] i [[Söul]] blev hon olympisk mästarinna på [[3 000 meter]] och slutade på tredje plats på [[1 500 meter]]. Framgången fortsatte vid [[VM i friidrott 1991|VM 1991]] i [[Tokyo]] där hon försvarade sitt guld på [[3 000 meter]] och blev silvermedaljör efter [[Algeriet]]s [[Hassiba Boulmerka]] på [[1 500 meter]].
Vid de [[olympiska sommarspelen 1988]] i [[Seoul]] blev hon olympisk mästarinna på [[3 000 meter]] och slutade på tredje plats på [[1 500 meter]]. Framgången fortsatte vid [[VM i friidrott 1991|VM 1991]] i [[Tokyo]] där hon försvarade sitt guld på [[3 000 meter]] och blev silvermedaljör efter [[Algeriet]]s [[Hassiba Boulmerka]] på [[1 500 meter]].


Vid de [[olympiska sommarspelen 1992]] i [[Barcelona]] blev hon silvermedaljör på [[3 000 meter]] efter landsmannen [[Jelena Romanova]]. Hon deltog även på [[1 500 meter]] där hon blev fyra. [[1993]] åkte hon fast för [[doping]] och stängdes av. Efter avstängningen gjorde hon aldrig någon comeback.
Vid de [[olympiska sommarspelen 1992]] i [[Barcelona]] blev hon silvermedaljör på [[3 000 meter]] efter landsmannen [[Jelena Romanova]]. Hon deltog även på [[1 500 meter]] där hon blev fyra. [[1993]] åkte hon fast för [[doping]] och stängdes av. Efter avstängningen gjorde hon aldrig någon comeback.

Versionen från 9 december 2008 kl. 00.46

Tatiana Samolenko
Friidrott, damer

Nation: Sovjetunionen Sovjetunionen

Nation: Ukraina Ukraina

Olympiska spel
Guld Seoul 1988 3 000 meter
Silver Barcelona 1992 3 000 meter
Brons Seoul 1988 1 500 meter
Världsmästerskap
Guld Rom 1987 1 500 meter
Guld Rom 1987 3 000 meter
Guld Tokyo 1991 3 000 meter
Silver Tokyo 1991 1 500 meter
Världsmästerskap inomhus
Guld Indianapolis 1987 3 000 meter
Silver Indianapolis 1987 1 500 meter
Europamästerskap
Silver Stuttgart 1986 1 500 meter
Europamästerskap inomhus
Silver Genua 1992 3 000 m

Tatjana Samolenko-Dorovskih, född 12 augusti 1961, Sekretarka, Ryska SSR, Sovjetunionen är en f.d. sovjetisk/ukrainsk friidrottare (medeldistans).

Samolenkos genombrott kom när hon vid EM 1986 blev tvåa på 1 500 meter. 1987 började hon med att bli världsmästare inomhus3 000 meter och bli tvåa på 1 500 meter. Utomhus samma år blev hon världsmästare på båda distanserna.

Vid de olympiska sommarspelen 1988 i Seoul blev hon olympisk mästarinna på 3 000 meter och slutade på tredje plats på 1 500 meter. Framgången fortsatte vid VM 1991 i Tokyo där hon försvarade sitt guld på 3 000 meter och blev silvermedaljör efter Algeriets Hassiba Boulmerka1 500 meter.

Vid de olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona blev hon silvermedaljör på 3 000 meter efter landsmannen Jelena Romanova. Hon deltog även på 1 500 meter där hon blev fyra. 1993 åkte hon fast för doping och stängdes av. Efter avstängningen gjorde hon aldrig någon comeback.

Personliga rekord

  • 1 500 meter - 3:57,92
  • 3 000 meter - 8:26,53

Källa