Hoppa till innehållet

Värmebölja: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
→‎Effekter av värmeböljor: lade till bättre referenser
→‎Värmeböljor och den globala uppvärmningen: uppdaterat med bättre referenser
Rad 10: Rad 10:


== Effekter av värmeböljor ==
== Effekter av värmeböljor ==
Mycket höga temperaturer kan ha allvarliga effekter på hälsan. Värmeböljor tillhör de väderfenomen som kräver allra flest dödsoffer. Allra hårdast drabbas sjuka och/eller äldre personer I till exempel USA omkommer årligen hundratals människor på grund av värme som därmed dödar många fler amerikaner än [[orkan]]er och [[tromb]]er. Den rekordintensiva värmeböljan som drabbade Västeuropa i augusti 2003 ledde till upp mot 70000 dödsoffer<ref name=pmid18241810>{{cite journal |doi=10.1016/j.crvi.2007.12.001 |pmid=18241810 |title=Death toll exceeded 70,000 in Europe during the summer of 2003 |journal=Comptes Rendus Biologies |volume=331 |issue=2 |pages=171–8 |year=2008 |last1=Robine |first1=Jean-Marie |last2=Cheung |first2=Siu Lan K |last3=Le Roy |first3=Sophie |last4=Van Oyen |first4=Herman |last5=Griffiths |first5=Clare |last6=Michel |first6=Jean-Pierre |last7=Herrmann |first7=François Richard }}</ref>.
Mycket höga temperaturer kan ha allvarliga effekter på hälsan och de flesta dödsfallen beror på uppkomna skador på hjärnan<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Outcome and risk factors associated with extent of central nervous system injury due to exertional heat stroke:|url=http://insights.ovid.com/crossref?an=00005792-201711030-00027|tidskrift=Medicine|år=2017-11|hämtdatum=2019-06-28|issn=0025-7974|sid=e8417|volym=96|nummer=44|doi=10.1097/MD.0000000000008417|språk=en|förnamn=Mengmeng|efternamn=Yang|förnamn2=Zhi|efternamn2=Li|förnamn3=Yan|efternamn3=Zhao|förnamn4=Feihu|efternamn4=Zhou|förnamn5=Yu|efternamn5=Zhang|förnamn6=Jingli|efternamn6=Gao}}</ref>. Värmeböljor tillhör de väderfenomen som kräver allra flest dödsoffer. Allra hårdast drabbas sjuka och/eller äldre personer I till exempel USA omkommer årligen hundratals människor på grund av värme som därmed dödar många fler amerikaner än [[orkan]]er och [[tromb]]er. Den rekordintensiva värmeböljan som drabbade Västeuropa i augusti 2003 ledde till upp mot 70000 dödsoffer<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Vulnerable populations: lessons learnt from the summer 2003 heat waves in Europe|url=http://www.eurosurveillance.org/content/10.2807/esm.10.07.00551-en|tidskrift=Eurosurveillance|år=2005-07-01|hämtdatum=2019-06-28|issn=1560-7917|sid=1–2|volym=10|nummer=7|doi=10.2807/esm.10.07.00551-en|språk=en|förnamn=G|efternamn=Brücker}}</ref><ref name=pmid18241810>{{cite journal |doi=10.1016/j.crvi.2007.12.001 |pmid=18241810 |title=Death toll exceeded 70,000 in Europe during the summer of 2003 |journal=Comptes Rendus Biologies |volume=331 |issue=2 |pages=171–8 |year=2008 |last1=Robine |first1=Jean-Marie |last2=Cheung |first2=Siu Lan K |last3=Le Roy |first3=Sophie |last4=Van Oyen |first4=Herman |last5=Griffiths |first5=Clare |last6=Michel |first6=Jean-Pierre |last7=Herrmann |first7=François Richard }}</ref>.


Temperaturen steg då upp till 47&nbsp;°C i [[Portugal]] och [[Spanien]]. I [[Frankrike]] uppmättes temperaturer på över 40&nbsp;°C och i [[Storbritannien]] 38&nbsp;°C. I [[Ungern]] rapporterade myndigheterna att över 500 omkom i samband med rekordvärmen i slutet av juli 2007. Rekordhöga temperaturer uppmättes också i [[Bulgarien]], [[Makedonien]] och [[Serbien]]. Även i [[Grekland]] och [[Rumänien]] var det extremt varmt i över en vecka. I u-länder går ofta många dödsfall orapporterade, det är därför omöjligt att exakt veta hur många som varje år dör i samband med värmeböljor.
Temperaturen steg då upp till 47&nbsp;°C i [[Portugal]] och [[Spanien]]. I [[Frankrike]] uppmättes temperaturer på över 40&nbsp;°C och i [[Storbritannien]] 38&nbsp;°C. I [[Ungern]] rapporterade myndigheterna att över 500 omkom i samband med rekordvärmen i slutet av juli 2007. Rekordhöga temperaturer uppmättes också i [[Bulgarien]], [[Makedonien]] och [[Serbien]]. Även i [[Grekland]] och [[Rumänien]] var det extremt varmt i över en vecka. I u-länder går ofta många dödsfall orapporterade, det är därför omöjligt att exakt veta hur många som varje år dör i samband med värmeböljor.

Versionen från 29 juni 2019 kl. 00.23

Karta som visar ovanliga temperaturer i mars till maj 2007.

Värmebölja är den allmänna beteckningen inom meteorologin på perioder med för årstiden ovanligt varmt väder. Då klimatet på jorden skiljer sig så mycket på olika platser finns ingen enhetlig definition av fenomenet. Av naturliga skäl innebär ovanligt varmt väder helt olika temperaturer om man bor i Sverige än till exempel Grekland eller Indien.

Värmeböljor kan få allvarliga konsekvenser. Hos människor och djur kan allvarliga hälsoeffekter uppkomma såsom värmeslag och uttorkning. Naturen drabbas av torka, i synnerhet om luftfuktigheten är låg och nederbörden mindre än nödvändigt.

Definitioner

WMO, som lyder under FN, definierar värmebölja så här: "Över fem dagar i sträck med högsta dagstemperatur mer än 5 grader över den för årstiden normala under perioden 1961–1990". I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med maxtemperaturer över 25 grader minst 5 dagar i sträck. Enligt denna definition råder därmed inte värmebölja under perioder med ovanligt höga vintertemperaturer. Då talar man istället om "ovanligt milt väder", eller "för årstiden höga temperaturer". I USA varierar definitionen i olika regioner, men den generella definitionen enligt NOAA (motsvarigheten till SMHI) är minst tre dagar i sträck med högsta temperatur över 32 °C. Med värmeböljor följer ofta hög luftfuktighet vilket gör att det känns ännu varmare än det egentligen är. I USA (och även andra länder) använder man sig därför av ett s.k. värmeindex som kombinerar den aktuella lufttemperaturen med den relativa luftfuktigheten för att beskriva hur varmt det verkar vara. Vid en lufttemperatur på 27 °C i skuggan kommer en luftfuktighet på 45 % att kännas som just 27 °C. Men vid en temperatur på 43 °C kommer en luftfuktighet på bara 18 % att kännas som att det är varmare än det faktiskt är.

Perioder med temperaturer långt över de normala kan vara alltifrån något dygn till åtskilliga veckor. En del platser på jorden är särskilt utsatta. Bland dem kan nämnas Medelhavsregionen, stora delar av USA, Mellanöstern och Syd- och Sydostasien. Indien och Pakistan drabbas praktiskt taget årligen av mycket intensiva värmeböljor med temperaturer upp till 50 °C eller mer innan sommarmonsunen inleds i månadsskiftet maj/juni. I Death Valley i Kalifornien och delar av Saharaöknen har man mätt upp temperaturer på över 55 °C. I Medelhavsregionen kan temperaturen överstiga 45 °C när varma vindar från Saharaöknen blåser norrut. I Sverige är temperaturer över 35 grader ovanliga. Värmerekordet är ändå så pass högt som 38 grader vilket noterats i Ultuna 9 juli 1933 och Målilla 29 juni 1947.[1]

Effekter av värmeböljor

Mycket höga temperaturer kan ha allvarliga effekter på hälsan och de flesta dödsfallen beror på uppkomna skador på hjärnan[2]. Värmeböljor tillhör de väderfenomen som kräver allra flest dödsoffer. Allra hårdast drabbas sjuka och/eller äldre personer I till exempel USA omkommer årligen hundratals människor på grund av värme som därmed dödar många fler amerikaner än orkaner och tromber. Den rekordintensiva värmeböljan som drabbade Västeuropa i augusti 2003 ledde till upp mot 70000 dödsoffer[3][4].

Temperaturen steg då upp till 47 °C i Portugal och Spanien. I Frankrike uppmättes temperaturer på över 40 °C och i Storbritannien 38 °C. I Ungern rapporterade myndigheterna att över 500 omkom i samband med rekordvärmen i slutet av juli 2007. Rekordhöga temperaturer uppmättes också i Bulgarien, Makedonien och Serbien. Även i Grekland och Rumänien var det extremt varmt i över en vecka. I u-länder går ofta många dödsfall orapporterade, det är därför omöjligt att exakt veta hur många som varje år dör i samband med värmeböljor.

Värmeböljor går ofta hand i hand med torka. I värmens spår följer därför ofta våldsamma skogsbränder och stora skador för jordbruket. El-avbrott förekommer också många gånger. Detta orsakas av att elnätet blir överbelastat på grund av framförallt flitig användning av luftkonditionering.

Värmeböljor och den globala uppvärmningen

Bevisen på att klimatet på jorden blir allt varmare har blivit allt starkare de senaste åren (se global uppvärmning). En stor del av forskarvärlden anser att det är mänskliga aktiviteter som är huvudorsaken och fram till år 2100 förväntas enligt FN:s klimatpanel IPCC jordens medeltemperatur stiga med 2 till 4,5 °C, i värsta fall ännu mer. En av många negativa eller t.o.m. katastrofala konsekvenser av detta tros bli allt fler och intensivare perioder med extremt varmt väder. Detta gäller även Sverige, SMHI räknar med att man registrerar den första 40-gradersdagen i Sverige inom 20–30 år. Nya studier för Europa visar att perioderna med ovanligt varmt väder redan ökat kraftigt senaste seklet.[5] Och det är en trend som förväntas förstärkas ytterligare under det kommande seklet. Framåt år 2100 kommer troligen värmeböljor med temperaturer över 50 grader inte vara ovanliga i Medelhavsländerna och i Saharaöknen kanske temperaturen ibland överstiger 60 °C. Värmen riskerar att slå oerhört hårt mot såväl befolkningens hälsa som jordbruket och turistindustrin i länder som Spanien, Italien, Grekland och Turkiet. Detsamma gäller för befolkningen i stora delar av Australien, USA och Sydasien. Ännu värre riskerar fattiga länder drabbas där många lever på marginalen i gränstrakterna till ökenområdena, till exempel Sahelregionen i Afrika och många länder i Mellanöstern.

Se även

Källor

  1. ^ ”Temperaturrekord”. SMHI. Arkiverad från originalet den 9 september 2010. https://web.archive.org/web/20100909121243/http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/temperaturrekord-1.2484. 
  2. ^ Yang, Mengmeng; Li, Zhi; Zhao, Yan; Zhou, Feihu; Zhang, Yu; Gao, Jingli (2017-11). ”Outcome and risk factors associated with extent of central nervous system injury due to exertional heat stroke:” (på engelska). Medicine 96 (44): sid. e8417. doi:10.1097/MD.0000000000008417. ISSN 0025-7974. http://insights.ovid.com/crossref?an=00005792-201711030-00027. Läst 28 juni 2019. 
  3. ^ Brücker, G (2005-07-01). ”Vulnerable populations: lessons learnt from the summer 2003 heat waves in Europe” (på engelska). Eurosurveillance 10 (7): sid. 1–2. doi:10.2807/esm.10.07.00551-en. ISSN 1560-7917. http://www.eurosurveillance.org/content/10.2807/esm.10.07.00551-en. Läst 28 juni 2019. 
  4. ^ Robine, Jean-Marie; Cheung, Siu Lan K; Le Roy, Sophie; Van Oyen, Herman; Griffiths, Clare; Michel, Jean-Pierre; Herrmann, François Richard (2008). ”Death toll exceeded 70,000 in Europe during the summer of 2003”. Comptes Rendus Biologies 331 (2): sid. 171–8. doi:10.1016/j.crvi.2007.12.001. PMID 18241810. 
  5. ^ ”Fler extremt varma dagar”. Dagens Nyheter. 5 augusti 2007. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001104358/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=677422. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Värmebölja&oldid=46028934”