Hoppa till innehållet

Violsnäcka: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Dexbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
28 000 redigeringar
m Bot: Removing Link FA template
m Rullade tillbaka redigeringar av 78.70.103.210 (diskussion) till senaste version av AHA
Märke: Tillbakarullning
 
(23 mellanliggande sidversioner av 17 användare visas inte)
Rad 15: Rad 15:
| subordo = [[Nudibranchia]]
| subordo = [[Nudibranchia]]
| familia = [[Glaucidae]]
| familia = [[Glaucidae]]
| genus = Glaucus
| genus = '''Glaucus'''
| species_sv = '''Violsnäcka'''
| species_sv = '''Violsnäcka'''
| species = G. atlanticus
| species = G. atlanticus
Rad 22: Rad 22:
}}
}}


'''Violsnäcka''' (''Glaucus atlanticus'') är en havslevande art av [[pelagisk]]a [[nakensnäckor]] i [[familj (biologi)|familjen]] [[Glaucidae]]. Det är den enda arten i [[släkte]]t ''Glaucus''<ref>Lalli C. M. & Gilmer R. W. (1989). ''Pelagic snails: the biology of holoplanktonic gastropod mollusks''. Stanford University Press. ISBN 0-8047-1490-8, ISBN 978-0-8047-1490-7. [http://books.google.co.in/books?id=yIAfwz5cxPMC&dq Ltd preview] med Google Books. Sida 224. Läst 13 januari 2010.</ref> men är nära släkt med ''[[Glaucilla marginata]]'', en annan medlem i familjen Glaucidae.
'''Violsnäcka''' (''Glaucus atlanticus'') är en havslevande art av [[pelagisk]]a [[nakensnäckor]] i [[familj (biologi)|familjen]] [[Glaucidae]]. Det är den enda arten i [[släkte]]t '''''Glaucus'''''<ref>Lalli C. M. & Gilmer R. W. (1989). ''Pelagic snails: the biology of holoplanktonic gastropod mollusks''. Stanford University Press. {{ISBN|0-8047-1490-8}}, {{ISBN|978-0-8047-1490-7}}. [http://books.google.co.in/books?id=yIAfwz5cxPMC&dq Ltd preview] med Google Books. Sida 224. Läst 13 januari 2010.</ref> men är nära släkt med ''[[Glaucilla marginata]]'', en annan medlem i familjen Glaucidae.


== Beskrivning ==
== Utseende ==
Den normala längden på violsnäckan är mellan 5 och 8&nbsp;cm,<ref name="strangeanimals">[http://www.strangeanimals.info/2011/06/glaucus-atlanticus.html Strange Animals: Glaucus atlanticus]</ref> men den största uppmätta längden var 40 cm.<ref name="Welch 2010">Welch J. J. (2010). "The “Island Rule” and Deep-Sea Gastropods: Re-Examining the Evidence". ''[[PLoS ONE]]'' '''5'''(1): e8776. [[doi:10.1371/journal.pone.0008776]].</ref> Den är silvergrå på ryggen, och mörk- respektive ljusblå i mönster ventralt.<ref>Piper R. (2007) ''Extraordinary Animals: An Encyclopedia of Curious and Unusual Animals''. Greenwood Publishing Group, ISBN 0-313-33922-8, ISBN 978-0-313-33922-6. Sidorna 42-43.</ref>
Violsnäckan mäter vanligtvis mellan 5 och 8&nbsp;cm,<ref name="strangeanimals">{{Webbref |url=http://www.strangeanimals.info/2011/06/glaucus-atlanticus.html |titel=Strange Animals: Glaucus atlanticus |hämtdatum=2011-07-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110629101811/http://www.strangeanimals.info/2011/06/glaucus-atlanticus.html |arkivdatum=2011-06-29 }}</ref> men den största funna exemplaret mätte 40&nbsp;cm.<ref name="Welch 2010">Welch J. J. (2010). "The “Island Rule” and Deep-Sea Gastropods: Re-Examining the Evidence". ''[[PLoS ONE]]'' '''5'''(1): e8776. [[doi:10.1371/journal.pone.0008776]].</ref> Den har fingerliknande "fjädrar" som sticker ut från kroppen. Den är intrikat mönstrad med silvergrå skimrande rygg (som egentligen är dess fot), och mörk- respektive ljusblåmönstrad mage.<ref>Piper R. (2007) ''Extraordinary Animals: An Encyclopedia of Curious and Unusual Animals''. Greenwood Publishing Group, {{ISBN|0-313-33922-8}}, {{ISBN|978-0-313-33922-6}}. Sidorna 42-43.</ref>


== Habitat ==
== Utbredning och habitat ==
[[Nakensnäckor]] är [[pelagisk]]a, och finns runtom i världens [[hav]], i [[tempererat klimat|tempererade]] och [[tropiskt klimat|tropiska]] vatten. Regioner där violsnäckan finns, inkluderar de östra och södra kusterna av [[Sydafrika]], [[Europa|europeiska]] vatten, östkusten av [[Australien]] och [[Moçambique]].<ref name="WoRMS">[http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=140022 ''Glaucus atlanticus'' på WoRMS, Forster, 1777], läst 3 april 2010</ref> Violsnäckan flyter upp och ned vid vattenytan.
[[Nakensnäckor]] lever [[pelagisk]]t och finns runtom i världens [[hav]], i [[tempererat klimat|tempererade]] och [[tropiskt klimat|tropiska]] vatten. Violsnäckan förekommer bland annat utmed östra och södra kusterna av [[Sydafrika]], i [[Europa|europeiska]] vatten, utmed östkusten av [[Australien]] och [[Moçambique]].<ref name="WoRMS">[http://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=140022 ''Glaucus atlanticus'' på WoRMS, Forster, 1777], läst 3 april 2010</ref> Violsnäckan flyter upp och ned vid vattenytan.


== Biologi och beteende ==
== Ekologi ==
[[Fil:Glaucus atlanticus.jpg|miniatyr|vänster|200px|En skiss över djuret.]]
[[Fil:Glaucus atlanticus.jpg|miniatyr|vänster|200px|Skiss över djuret.]]


Violsnäckan [[predation|lever på]] andra stora [[pelagisk]]a organismer, som giftiga [[blåsmanet]]er och [[bidevindseglare]]. Ibland kan även violsnäckor bli [[kannibalism|kannibaler]].
Violsnäckan [[predation|lever på]] andra stora [[pelagisk]]a organismer, som giftiga [[blåsmanet]]er och [[bidevindseglare]]. De kan även [[kannibalism|kannibalisera]] på andra individer.


Violsnäckan kan äta den giftiga blåsmaneten på grund av sin immunitet till de [[gift]]iga [[nässelcell]]erna. Den äter hela organismen, och lägger undan de giftiga cellerna för eget bruk, i spetsen på deras fingerlika "fjädrar" som sticker ut från kroppen.<ref>[[William B. Rudman|Rudman W. B.]] (6 november 1998). [http://www.seaslugforum.net/factsheet.cfm?base=glauatla "''Glaucus atlanticus'' Forster, 1777"]. Sea Slug Forum, läst 26 februari 2011.</ref> Eftersom violsnäckan sparar giftet under en längre period innan det används, är dess slutliga attack också betydligt effektivare.
Violsnäckan kan äta den giftiga blåsmaneten då de är immuna mot de [[gift]]iga [[nässelcell]]erna. Den äter hela organismen, och bevarar de giftiga cellerna för eget bruk, i spetsen på sina fingerlika "fjädrar" som sticker ut från kroppen.<ref>[[William B. Rudman|Rudman W. B.]] (6 november 1998). [http://www.seaslugforum.net/factsheet.cfm?base=glauatla "''Glaucus atlanticus'' Forster, 1777"] {{Wayback|url=http://www.seaslugforum.net/factsheet.cfm?base=glauatla |date=20110225133147 }}. Sea Slug Forum, läst 26 februari 2011.</ref> Violsnäckan sparar giftet under en längre period innan det används, och den har därför en betydligt effektiv giftighet.


Med hjälp av en gasfylld säck i sin mage, flyter violsnäckan på havsytan, och på grund av säckens placering flyter den upp-och-ned. Färgerna på violsnäckans rygg (egentligen dess [[fot]]), är ljusa och blänkande, medan dess mage är mörk. Detta är ett exempel på [[motskuggning]], när färgerna gör att snäckan smälter in med bakgrunden både nerifrån (ljust) och uppifrån (mörkt).
Med hjälp av en gasfylld säck i magen, flyter violsnäckan på havsytan, och på grund av säckens placering flyter den upp-och-ned. De kontrasterande färgerna på violsnäckans rygg och mage är ett exempel på [[motskuggning]], när färgerna gör att snäckan smälter in med bakgrunden både nerifrån (ljust) och uppifrån (mörkt).


Liksom de flesta havssnäckorna, är violsnäckan en [[hermafrodit]], då den har både hanliga och honliga [[könsorgan]]. Till skillnad från många arter av [[nakensnäckor]], som parar sig med sidorna mot varandra, parar sig violsnäckor med magsidorna mot varandra.<ref>Debelius H. & Kuiter R. H. (2007). ''Nudibranchs of the world''. IKAN-Unterwasserarchiv. ISBN 3-939767-06-9, ISBN 978-3-939767-06-0.</ref> Efter parningen producerar bägge parter ägg.
Liksom de flesta havssnäckorna, är violsnäckan [[hermafrodit]], då den har både hanliga och honliga [[könsorgan]]. Till skillnad från många arter av [[nakensnäckor]], som parar sig med sidorna mot varandra, parar sig violsnäckor med magsidorna mot varandra.<ref>Debelius H. & Kuiter R. H. (2007). ''Nudibranchs of the world''. IKAN-Unterwasserarchiv. {{ISBN|3-939767-06-9}}, {{ISBN|978-3-939767-06-0}}.</ref> Efter parningen producerar bägge partner ägg.


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<references/>


{{Glaucidaestub}}

[[Kategori:Blötdjursstubbar]]
[[Kategori:Snäckor]]
[[Kategori:Snäckor]]

Nuvarande version från 23 november 2022 kl. 10.57

Violsnäcka
Glaucus atlanticus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamBlötdjur
Mollusca
KlassSnäckor
Gastropoda
OrdningBakgälade snäckor
Opisthobranchia
UnderordningNudibranchia
FamiljGlaucidae
SläkteGlaucus
ArtViolsnäcka
G. atlanticus
Vetenskapligt namn
§ Glaucus atlanticus
AuktorForster, 1777[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Violsnäcka (Glaucus atlanticus) är en havslevande art av pelagiska nakensnäckor i familjen Glaucidae. Det är den enda arten i släktet Glaucus[2] men är nära släkt med Glaucilla marginata, en annan medlem i familjen Glaucidae.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Violsnäckan mäter vanligtvis mellan 5 och 8 cm,[3] men den största funna exemplaret mätte 40 cm.[4] Den har fingerliknande "fjädrar" som sticker ut från kroppen. Den är intrikat mönstrad med silvergrå skimrande rygg (som egentligen är dess fot), och mörk- respektive ljusblåmönstrad mage.[5]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Nakensnäckor lever pelagiskt och finns runtom i världens hav, i tempererade och tropiska vatten. Violsnäckan förekommer bland annat utmed östra och södra kusterna av Sydafrika, i europeiska vatten, utmed östkusten av Australien och Moçambique.[6] Violsnäckan flyter upp och ned vid vattenytan.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]
Skiss över djuret.

Violsnäckan lever på andra stora pelagiska organismer, som giftiga blåsmaneter och bidevindseglare. De kan även kannibalisera på andra individer.

Violsnäckan kan äta den giftiga blåsmaneten då de är immuna mot de giftiga nässelcellerna. Den äter hela organismen, och bevarar de giftiga cellerna för eget bruk, i spetsen på sina fingerlika "fjädrar" som sticker ut från kroppen.[7] Violsnäckan sparar giftet under en längre period innan det används, och den har därför en betydligt effektiv giftighet.

Med hjälp av en gasfylld säck i magen, flyter violsnäckan på havsytan, och på grund av säckens placering flyter den upp-och-ned. De kontrasterande färgerna på violsnäckans rygg och mage är ett exempel på motskuggning, när färgerna gör att snäckan smälter in med bakgrunden både nerifrån (ljust) och uppifrån (mörkt).

Liksom de flesta havssnäckorna, är violsnäckan hermafrodit, då den har både hanliga och honliga könsorgan. Till skillnad från många arter av nakensnäckor, som parar sig med sidorna mot varandra, parar sig violsnäckor med magsidorna mot varandra.[8] Efter parningen producerar bägge partner ägg.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ITIS – Standard Report Page: Glaucus atlanticus
  2. ^ Lalli C. M. & Gilmer R. W. (1989). Pelagic snails: the biology of holoplanktonic gastropod mollusks. Stanford University Press. ISBN 0-8047-1490-8, ISBN 978-0-8047-1490-7. Ltd preview med Google Books. Sida 224. Läst 13 januari 2010.
  3. ^ ”Strange Animals: Glaucus atlanticus”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110629101811/http://www.strangeanimals.info/2011/06/glaucus-atlanticus.html. Läst 3 juli 2011. 
  4. ^ Welch J. J. (2010). "The “Island Rule” and Deep-Sea Gastropods: Re-Examining the Evidence". PLoS ONE 5(1): e8776. doi:10.1371/journal.pone.0008776.
  5. ^ Piper R. (2007) Extraordinary Animals: An Encyclopedia of Curious and Unusual Animals. Greenwood Publishing Group, ISBN 0-313-33922-8, ISBN 978-0-313-33922-6. Sidorna 42-43.
  6. ^ Glaucus atlanticus på WoRMS, Forster, 1777, läst 3 april 2010
  7. ^ Rudman W. B. (6 november 1998). "Glaucus atlanticus Forster, 1777" Arkiverad 25 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Sea Slug Forum, läst 26 februari 2011.
  8. ^ Debelius H. & Kuiter R. H. (2007). Nudibranchs of the world. IKAN-Unterwasserarchiv. ISBN 3-939767-06-9, ISBN 978-3-939767-06-0.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Violsnäcka&oldid=51555516”