Hoppa till innehållet

Australisk pelikan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Glasögonpelikan)
Australisk pelikan
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljPelikaner
Pelecanidae
SläktePelecanus
ArtAustralisk pelikan
P. conspicillatus
Vetenskapligt namn
§ Pelecanus conspicillatus
AuktorTemminck, 1824
Utbredning
Synonymer
  • Glasögonpelikan

Australisk pelikan[2] (Pelecanus conspicillatus), tidigare ofta kallad glasögonpelikan, är en fågel i familjen pelikaner inom ordningen pelikanfåglar.[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Den lever i Australien, Nya Guinea, Salomonöarna och Östtimor. Som partiell flyttfågel kan den även ses på Fiji, Nauru, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, Palau och Vanuatu.[1]

Utbredningsområdet för australisk pelikan, med blått utanför häckningstid och grönt året runt.

Arten tillhör en grupp pelikaner som också inkluderar fläcknäbbad pelikan, krushuvad pelikan och rosaryggig pelikan.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Australisk pelikan är i jämförelse med andra pelikaner en medelstor art, med en vingbredd på 2,3-2,6 meter[5] och en vikt mellan fyra och 13 kilogram.[6][7][8] Fjäderdräkten är övervägande vit med svart på större delen av vingarna. Den har blågrå näbb och en blekt rosa mycket stor näbb, faktiskt störst i hela fågelvärlden, upp till en halv meter lång.[9]

Australisk pelikan i flykten.

Den föredrar områden med stora öppna vattenytor där det finns god tillgång på fisk, som är dess huvudsakliga föda. Pelikanerna fiskar vanligen tillsammans i grupper.

Häckningen sker i kolonier och hanen och honan turas om med ruvningen av äggen och uppfödningen av ungarna. Boet byggs på marken och bomaterialet är pinnar och växtdelar. De två till fyra stora vita äggen ruvas i 32 till 35 dagar och ungarna blir flygfärdiga efter omkring 14 veckor.[10]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Arten har på svenska även kallats glasögonpelikan.

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Pelecanus conspicillatus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ Kennedy, M., Taylor, S.A., Nádvorník, P. & Spencer, H.G. (2013) The phylogenetic relationships of the extant pelicans inferred from DNA sequence data. Mol. Phyl. & Evol. 66(1): 215–222.
  5. ^ Birds in Backyard
  6. ^ Australian Animals — Pelican Arkiverad 8 november 2015 hämtat från the Wayback Machine. (2010).
  7. ^ Species — Marine Biology (2010).
  8. ^ CRC Handbook of Avian Body Masses by John B. Dunning Jr. (Editor). CRC Press (1992), ISBN 978-0-8493-4258-5
  9. ^ Elliott, A., Christie, D.A., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2018). Australian Pelican (Pelecanus conspicillatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52614 5 maj 2018).
  10. ^ ”Australian Museum - Australian Pelican”. Arkiverad från originalet den 8 november 2015. https://web.archive.org/web/20151108001417/http://australian-animals.net/pelican.htm. Läst 16 januari 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]